Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Test: Hur bra är du på Högskoleprovet?

Runt om i landet gnuggades geniknölarna på lördagen när den första upplagan av nya högskoleprovet gick av stapeln. Mer matte och mindre ordförståelse ska ge en bättre vink om hur studenterna ska klara sig i universitetsvärlden.

Annons
47 000 personer var anmälda för att under åtta timmar ta sig igenom de 160 uppgifterna på Högskoleprovet.

Här är länkar till alla 160 frågorna:

Provpass 2* (Kvantitativ del): XYZ

KVA

NOG

DTK

* Provpass är ett utprovningspass och ingår inte i provet.

Provpass 3 (Verbal del): ORD

LÄS

MEK

ENG

Provpass 4 (kvantitativ del): XYZ

KVA

NOG

DTK

provpass 5 (verbal del): ORD

LÄS

MEK

ENG

Facit till alla frågorna hittar du här .

Långt färre än vårens rekordmånga provskrivare deltog i lördagens högskoleprov, men 47 000 personer var anmälda för att under åtta timmar ta sig igenom 160 uppgifter och förhoppningsvis öka sina chanser att komma in på drömutbildningen. Det nya provet ska vara rättvisare för vidare studier.

- Har man bra på högskoleprovet ska man klara sig bättre i högskolan, det har varit lite dåligt i tekniska utbildningar tidigare, säger Johanna Sigalit, utredare vid Högskoleverket.

"Det har gått sådär"

Tre delprov har kommit till vilket har gjort att det nu är lika många matematiska och logiska problem som verbala uppgifter. Men att provet blivit svårare vill Johanna Sigalit inte tillstå:

Inte nödvändigtvis, det beror ju på vad man har lätt för.

]24-årige Erik Lönn från Uppsala skrev provet för andra gången. Han konstaterar att det nya provet inte kändes så annorlunda mot sist han skrev, men att mer matteuppgifter inte passade honom som hand i handsken.

- Det har gått sådär kan man summera det, jag är inget mattegeni så de uppgifterna har man ju suttit och klurat på, säger han.

Därför gjordes provet om

Högskoleprovet introducerades 1977 som antagningsurval för sökande utan gymnasieexamen men med ålder och arbetslivserfarenhet som allmän behörighetsgrund. I dag kan i princip vem som helst göra provet och söka högskola utifrån det.

Provet genomförs under en lördag på våren och en på hösten.

Inför höstens högskoleprov gjordes provet om för att få bättre prognosförmåga, bättre kunna avgöra hur studenter kommer att klara högskolan.

Det nya högskoleprovet består av åtta delprov med totalt 160 uppgifter.

Fyra delprov innehåller matematiska och logiska problem medan fyra har verbala uppgifter.

En nyhet är att delproven numera mixas så att flera olika typer av övningar ingår i varje provpass. Fem provpass à 55 minuter genomförs.

Källa: Studera.nu, Nationalencyklopedin (TT)

Mer läsning

Annons