Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ovanlig stenyxa fynd vid utgrävning

Nu är den arkeologiska utgrävningen vid Skärmarboda och Mogetorp klar. Arkeologerna har hittat många spår efter människor som levde här för mycket länge sedan – däribland en ovanlig stenyxa.

Annons

För 8 000 år sen gick Littorinahavet ända upp till Mogetorp. Åkrarna efter riksvägen var havsbotten och vågorna rullade in mot sandstranden i sluttningen strax nedanför Skärmarboda rastplats. Där levde ett stenåldersfolk som gjorde redskap av kvarts och hälleflinta på stranden, fiskade, jagade, samlade nötter, rötter och annat ätbart. Det är spår efter dessa människor som arkeologerna från Uppsala nu hittat i marken.

Utgrävningen blev klar förra veckan och har med råge motsvarat förväntningarna och gett mycket information om människorna och platsen, förklarar arkeologen och projektledaren Michel Guinard.

– Det är ganska ovanligt att hitta en såpass ostörd plats, så det var jätteroligt. Vi hade inte väntat oss att hitta så mycket jättefint material i hälleflinta från mikrospånproduktionen. Hälleflintan är lätt att läsa, man kan i princip se hur de har gått tillväga när de tillverkat de här spånen, berättar han.

Hälleflinta finns inte naturligt på platsen, så det har människorna haft med sig hit. Mikrospån är pyttesmå vassa flisor som de tillverkade för att fästa på pilar, spetsar, harpuner och liknande. Mot slutet av utgrävningen hittade arkeologerna också kokgropar, härdar med brända stenar där människorna eldat.

– Bland det sista vi hittade var en jättefin stenyxa, helt slipad. Den är ovanlig i sitt slag, förklarar han.

De hittade även ganska mycket föremål av kvarts, till exempel skrapor.

Nu kommer fynden att undersökas mer ingående. Ett 15-tal av kvartsfynden skickas på slitspårsanalys, för att genom mikroskop se vad de kan ha använts till. Till exempel mjuka material, som hudar och skinn eller hårdare material som trä eller horn.

– Det ger en bra fingervisning om vilken typ av plats det kan ha varit. Och har vi riktig tur kan analysen upptäcka spår efter vilket fästmaterial de använt, som kåda eller harts.

Åldern på fynden ligger på runt 7 500-8 000 år, det vill säga från jägarstenåldern eller mesolitikum. Den tolkningen har arkeologerna gjort med hjälp av jämförbara fynd från andra håll, strandlinjens läge, bland annat.

– Och vi hoppas att vi hittat något som går att datera med hjälp av kol14-metoden, men det vet vi inte än, förklarar Michel.

Utgrävningen kommer också att resultera i en rapport som kommer att ligga på Societas Archaeologica Upsaliensis hemsida www.sau.se

Annons