Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Post-corona sverige behöver stå rustat för en ökad psykisk ohälsa

 
Corona: Sjukvården
Visa alla artiklar

Allt pekar på att vi kommer att klara den akuta coronakrisen, men det post-corona Sverige kommer att utmanas av en minst lika viktig kritisk situation, nämligen en markant ökning av psykisk ohälsa. Sällen har vi sett så många utsättas för så mycket stress som under den rådande coronakrisen. Mycket talar för att en ”psykisk kris” följer i virusets spår. Sverige får inte stå oförberett inför den.

Stort fokus riktas nu mot att minska dödligheten och att vårda de sjuka för att klara coronakrisen. Så ska det vara. Sjukvården förstärks och förvandlas och samhället ställer om för att förhindra smittspridningen.

Den påfrestande stressen kommer i sin tur att leda till en ökad psykisk ohälsa ...

Samtidigt medför coronakrisen att ofantligt många av oss utsätts för höga nivåer av stress. En betydande andel personer har inte längre ett arbete att gå till, företag går i konkurs och andra blir beordrade att arbeta långa och intensiva pass utan återhämtning. Därtill kan social isolering skapa allt från ensamhet till relationsproblem. Den påfrestande stressen kommer i sin tur att leda till en ökad psykisk ohälsa som statistiken kommer att bekräfta först när vi återgå till det för många förlorade ”normala livet”.

Den förväntade krisen med psykisk ohälsa kan vara lika allvarlig—om än på ett annat sätt—än själva epidemin. Tidigare kriser har lärt oss att olika typer av ångest, depression och utmattning ökar. Vi kan lätt förstå att anställda inom vården som har arbetat med höga nivåer av stress kan påverkas. Samma sak gäller även för personer med andra jobb och livssituationer. Vi som forskar om hälsa vet att när de hälsosamma vardagsrutinerna störs under en längre tid till exempel av stress eller arbetslöshet så resulterar det i en ökning av psykologiska problem.

För det första: vi behöver utveckla metoder för att identifiera personer i behov av hjälp.

Den stora utmaningen är att ta hand om den kommande ökningen av psykisk ohälsa. Psykisk hälsa är ett eftersatt område. Även innan coronakrisen fanns det en oroande ökning av psykisk ohälsa och stora sprickor i vårdapparaten som ska ta hand om dessa personer.

Därför behöver vi rusta inom tre områden. För det första: vi behöver utveckla metoder för att identifiera personer i behov av hjälp. De kommer nämligen inte nödvändigtvis att söka själva. Vårdgivaren som känner sig slutkörd, företagaren som gick i konkurs, farbrorn som miste sin livskamrat, ja många kan tänkas behöver stöd och hjälp. Att hitta dessa personer kräver en utarbetad metod. Lyckligtvis finns det kunskap så enkla frågeformulär kan till exempel användas på arbetsplatser, skolor och sjukhus för att identifiera de som ligger i riskzonen för ohälsa.

Precis som handtvättning kan förebygga infektion så behöver vi insatser som kan förebygga psykisk ohälsa.

För det andra: De som är i behov av hjälp i det post-corona Sverige kommer inte att kunna vänta på insatser. Som med infektioner är tiden viktig, ju snabbare insatser desto större möjligheter till ett bra resultat. Precis som handtvättning kan förebygga infektion så behöver vi insatser som kan förebygga psykisk ohälsa. Att få vänta på insatser under veckor eller månader riskerar en svår försämring av tillståndet och kan öka risken för suicid. Därför behöver Sverige även ha en beredskap för att bygga ut verksamheter som tar emot de behövande patienterna. Psykologer och terapeuter blir en viktig bas för att kunna säkerställa en professionell, evidensbaserad vård. Handlingsplaner för vilka insatser som ska genomföras bör tas fram. Lyckligtvis har forskningen redan visat att ett begränsat antal terapisessioner vid en tidig insats kan ge goda resultat.

Stöd kan behövas inte enbart för att bota problemet utan för att lära sig olika sätt att hantera det.

För det tredje: psykologisk stress kan sätta sina spår under lång tid. Medan akuta behandlingar är till stor hjälp kommer vissa personer att behöver flera insatser. Det är ett faktum att traumatiska händelser i livet som t.ex. i spåren av ett krig, olycka eller misslyckande, kan orsaka långvarigt lidande. Stöd kan behövas inte enbart för att bota problemet utan för att lära sig olika sätt att hantera det. Långvariga problem fångas upp med noggranna uppföljningar som även kan tillhandahålla tilläggsinsatser.

Läget är inte nattsvart. Många organisationer är igång med hjälpinsatser. Det är ett ökat antal personer som promenerar och besöker naturområden. Nya sätt att umgås utvecklas och omtänksamhet i samhället ökar.

Nu är den bästa tidpunkten för att förberedda sig.

Trots det bör vi rusta för det post-corona Sverige där en markant ökning av psykisk ohälsa är att vänta. Även om psykisk ohälsa är vanligt förekommande är den inte obetydlig. Den psykiska ohälsan kan kosta liv, många års lidande och stora ekonomiska förluster i form av minskad produktivitet.

Nu är den bästa tidpunkten för att förberedda sig. Låt oss göra det med lika stor beslutsamhet som för de sjukvårdsåtgärder som lanserades under epidemin.

Steven J. Linton

senior professor, Center for Health and Medical Psychology, Örebro universitet

författare, skogsbonde, orator

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel