Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Rätt bemötande sätter tonen i den politiska debatten

Annons

Den 1 januari 2020 förverkligades förslaget som utredningen om Hot och våld mot förtroendevalda lade i maj 2006. Det straffrättsliga skyddet för den demokratiska rättigheten att utöva politiska förtroendeuppdrag förstärks. Upp emot en tredjedel av landets alla förtroendevalda utsätts för övergrepp varje år. Detta är självklart allvarligt för den enskilde på samma sätt som det är för människor som utsätts för trakasserier, hot och våld av andra skäl.

Besluten får inte vara en följd av att beslutsfattarna utsätts för trakasserier, hot eller våld.

Det som är speciellt när det gäller övergrepp mot förtroendevalda är därutöver att denna brottslighet hotar det demokratiska systemet i sig. Konsekvenserna kan bli att allt färre väljer att engagera sig politiskt och att redan aktiva förtroendevalda lämnar sina uppdrag. För att demokratin ska fungera, måste vi kunna lita på att de förtroendevaldas beslut bygger på politiska överväganden med utgångspunkt i kunskap och erfarenhet. Besluten får inte vara en följd av att beslutsfattarna utsätts för trakasserier, hot eller våld.

NA:s Lars Ströman konstaterar i en ledare den 30 december, att lagskärpningen sannolikt inte kommer att leda till att fler lagförs eller, som han uttrycker det, ”att fler slynglar åker fast”. Det har han sannolikt rätt i. Men att öka andelen lagförda var inte huvudpoängen med utredningens förslag. Utredningen menade att i en demokratisk rättsstat utgör rätten att utöva ett förtroendeuppdrag ett så skyddsvärt samhällsintresse att det motiverar ett förstärkt straffrättsligt skydd. Det var helt enkelt en normativ ståndpunkt om att staten bör skydda människors rätt att engagera sig i demokratin.

Varför ska medborgarna ha förtroende för företrädare som tävlar om att misstänkliggöra och förnedra varandra?

Lars Ströman menar att det politiska klimatet under de senaste 13 åren blivit så hårt att förtroendevalda själva motarbetar den lag som ska skydda uppdragets utövande. Han har rätt i att en hård ton förtroendevalda emellan är ett allvarligt hot mot demokratin. Varför ska medborgarna ha förtroende för företrädare som tävlar om att misstänkliggöra och förnedra varandra? Ströman har däremot fel i att problemet med hård debatton är något som utvecklats under senare år.

Faktum är att en av de verkligt stora frågorna i Utredningen om hot och våld mot förtroendevalda, var just det hårda klimatet inom politiken. I utredningens betänkande ”Jakten på makten” (SOU 2006:46) finns ett kapitel som ingående berör detta ämne. Kapitlets innehåll är fortfarande relevant och lika aktuellt nu som det var 2006.

En uppfattning jag framhåller i dessa sammanhang är att alla människor under en tid av sitt liv, bör engagera sig för samhällets gemensamma intressen.

Just utredningens diskussion om klimatet inom politiken, ledde till att Sveriges kommuner och regioner (då Sveriges kommuner och landsting) utvecklade utbildningen ”Samtalstonen i politiken”. Kärnan är ett webbaserat utbildningsmaterial bestående av pedagogiskt utformade och professionellt producerade filmer. Utbildningen används fortfarande flitigt, och intresset förefaller öka.

Sedan min tid som sekreterare i Utredningen om hot och våld mot förtroendevalda, har jag fortsatt vara engagerad i arbetet både om förebyggande av hot och främjande av god ton i politiken. En uppfattning jag framhåller i dessa sammanhang är att alla människor under en tid av sitt liv, bör engagera sig för samhällets gemensamma intressen. Gärna genom att gå med i ett politiskt parti och ta ett förtroendeuppdrag.

En person skapar inte ensam bra förebyggande strategier och en respektfull politisk debatt.

För att leva som jag lär, har jag valt att under en tid själv vara förtroendevald som ledamot av kommunfullmäktige i Örebro. Sedan 2014 har jag förtroendet att vara kommunfullmäktiges ordförande. Medför detta att i just Örebro kommun är det förebyggande arbetet på topp och samtalstonen utmärkt? Så fungerar det inte. En person skapar inte ensam bra förebyggande strategier och en respektfull politisk debatt. Många aktörer inom såväl politiken som förvaltningen, måste dra åt samma håll för att uppnå sådana mål.

Tonen i det politiska samtalet i Örebro har varit tämligen god under den period jag varit fullmäktigeordförande. Det senaste året har stämningen blivit mer ansträngd, inte minst för att en fullmäktigeledamot anser att den politiska debatten ska föras i hård ton. Kan hända är det ett uppdrag han fått av sina väljare eller partimedlemmar? Det vet jag inget om. Jag vet däremot att många väljare och medlemmar i andra partier, tycker detta är en oroande utveckling. Jag ser gärna att NA bidrar med att belysa olika uppfattningar om vilket politiskt debattklimat som är önskvärt i politiken och i Örebro kommun. Det är en angelägen fråga för demokratin.

Tonen i den politiska debatten är en del av hur vi bemöter varandra i samhället över huvud taget.

Under 2020 tillsätts en arbetsgrupp med företrädare för samtliga partier i Örebro kommuns fullmäktige för att se över fullmäktiges arbetsordning. I det arbetet är det rimligt att diskutera, inte bara mötestider och hur många minuter varje inlägg ska få ta, utan också regler för ton och uppträdande i kommunfullmäktige. Sådana regler finns redan i flera fullmäktigeförsamlingar i landet.

Kanske borde kommunen rent av göra som till exempel Borlänge kommun, och formulera en värdegrund som kan genomsyra hur både personal och förtroendevalda uppträder mot såväl varandra som mot de människor de har att värna om i sitt arbete och sina uppdrag. Det är värt att diskutera.

Tonen i den politiska debatten är en del av hur vi bemöter varandra i samhället över huvud taget. Min övertygelse är att vi alla ska försöka sträva efter att vara ”demokrater i praktiken”: Du behöver inte hålla med alla medmänniskor eller ens uppfatta dem som älskvärda. Du bör ändå överväga att bemöta dem som du själv vill bli bemött.

Agneta Blom

Sekreterare i Utredningen om hot och våld mot förtroendevalda 2004-06

Kommunfullmäktiges ordförande

i Örebro sedan 2014

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel