Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Replik på Rolf Björhedens replik i NA onsdag 17 juni: Kalhyggesbruket är inte klimatsmart

Vi undrar varför Länsstyrelsen i Örebro inte svarar själva, utan i stället låter en partisk röst från skogsnäringens egna forskningsinstitut Skogforsk svara. Rolf Björheden från Skogforsk menar att han framför fakta, medan vi framför grumliga argument. Men hans påståenden har inte stöd i någon vetenskaplig konsensus.

Skogen skulle finnas här även utan människors skogsbruk och avverkning, till och med i högre utsträckning än vad den gör nu. Därför är det inte rimligt att kvitta skogens tillväxt mot skogsindustrins utsläpp. Om vi vill minska koldioxidutsläppen vore det bättre att bokföra tillväxten och utsläppen separat, och ställa frågan: hur kan vi öka skogens kolförråd, samtidigt som vi minskar utsläppen från skogsbruket och industrin, inom ramen för en minskad mänsklig användning av resurser i allmänhet och speciellt fossila bränslen?

Björheden erkänner att en stor andel av skogsindustrins produkter är kortlivade, och att koldioxiden från dessa snabbt hamnar i atmosfären. Självklart skulle det då vara bättre för klimatet om vi framställer och använder en mindre andel sådana produkter, men Björheden tycks inte kunna föreställa sig ett sådant samhälle.

Björhedens historieskrivning är att skogsindustrin mer än fördubblat virkesförrådet det senaste seklet. Men det är mot bakgrund av en omfattande skövling. Virkesförrådet i stora delar av Norrland bedöms av skogshistoriska forskare varit lika högt, eller högre än i modern tid, på 1800-talet. Detta trots att det historiskt brann mycket mer, och det fanns ett extensivt skogsbete på många marker.

Enligt Björheden är det obegripligt att påstå att skydd av naturskogar är ett effektivt klimatverktyg. Men här har vi starkt stöd av forskare! Se exempelvis dessa tre artiklar och deras referenser, alla i framstående tidskrifter som Nature och Science.

https://science.sciencemag.org/content/351/6273/597

https://www.nature.com/articles/s41559-018-0490-x

https://www.nature.com/articles/nature07276

Anledningen är: 1) naturskogar har generellt ett högre kolförråd än brukade skogar, 2) avverkning av en naturskog, med dess höga kolförråd, ger ett stort engångsutsläpp som tar lång tid att kompensera, 3) artrika ekosystem, som naturskogar, har högre resiliens än skogsbrukets monokulturer av gran och tall, och är viktiga för att ekosystemen ska kunna klara av klimatförändringarna. Vi kan också tillägga att många ostörda skogar fortsätter lagra in kol i marken i århundraden.

Skogsbruket, med dess diken och omfattande vägnätverk, har också en stor hydrologisk påverkan på landskapet. Detta försämrar den vattenhållande förmågan i markerna, vilket är viktigt inför eventuell framtida vattenbrist i ett förändrat klimat, och leder till koldioxidutsläpp från utdikade torvmarker.

Vi undrar fortfarande varför Länsstyrelsen i Örebro valt att ge ut en rapport som gör ett sådant selektivt urval av forskningen om skog och klimat.

Elin Götmark

talesperson föreningen Skydda Skogen

Viktor Säfve

naturvårdare och småbrukare

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel