Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Risk för kraftigt höjd fastighetsavgift

Fastighetsavgiften har seglat upp och blivit en av de riktigt stora frågorna för landets småhusägare. Det är uppenbart att regeringen vill bereda väg för höjd fastighetsavgift. De beställer rapport efter rapport som alla landar i samma slutsats.

I januariavtalet står att en skattereform ska genomföras. Därefter har rapporter om höjd fastighetsavgift och återinförd fastighetsskatt kommit från bland annat regeringens eget Finanspolitiska råd och nu senast ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi). Många ledarredaktioner har också tagit tydlig ställning för återinförd fastighetskatt. Utöver det har både LO och tankesmedjor som SNS, Timbro, Fores och Tiden förespråkat ett återinförande.

I kombination med att taket ständigt höjs, har de höjda taxeringsvärdena inneburit att skattetrycket från dagens fastighetsavgift är högre än när den gamla fastighetsskatten var som högst.

Den senaste i raden av rapporter kommer från ESO. I den lägger nationalekonom Klas Eklund fram en rad förslag för en ”genomgripande skattereform”. På bostadsområdet föreslår Klas Eklund att fastighetsavgiften för småhus ska sänkas till samma nivå som industrifastigheter, det vill säga 0,5 procent av taxeringsvärdet. Skatten ska också likställas mellan villor och bostadsrätter. Det är i grunden ett mycket bra förslag som Villaägarna sedan länge förordat.

Taxeringsvärdena har nämligen ökat kraftigt under senare år vilket pressat upp fastighetsavgiften även på landsbygden. 2007 låg skattetrycket på 13,5 miljarder. I år ligger skattetrycket på 17 miljarder.

Sänkt fastighetsavgift är välkommet och skulle stimulera landsbygden. Men Klas Eklund föreslår också att taket för fastighetsavgiften ska tas bort. Det är inte en ovanlig ståndpunkt bland landets nationalekonomer. Förslaget är dock både historielöst och saknar folklig förankring.

Det finns en allmän förståelse för skatt på inkomst. Men hus genererar inga inkomster. Ett hus bor man i. Det är där man ser sina barn växa upp och föräldrar åldras. En löpande kapitalskatt är dessutom en udda fågel i det svenska skattesystemet. Man skattar ju inte för en dyr tavla på väggen eller för en guldtacka i kassaskåpet. Eventuell vinstskatt betalas istället vid försäljning.

En finansiell härdsmälta är det sista Sverige behöver i pandemins kölvatten.

I dag ökar taket i samma takt som det allmänna löneläget. Och även om dagens fastighetsavgift i grunden är illegitim, anser Villaägarna att avgiften är en rimlig kompromiss eftersom den är förutsägbar. Ett slopat tak leder till att avgiften åter kommer att kunna öka med tusentals kronor bara för att grannen renoverat och sålt dyrt.

Klas Eklunds förslag att slopa taket skulle innebära en återgång till den situation som rådde innan reformen 2008. Vi skulle få en orättfärdig och oförutsägbar skatt som skulle slå orimligt hårt mot många av landets småhusägare. Fastighetsavgiften i Örebro kommun skulle öka från dagens 8 349 kr till 11 373 kr. Därmed skulle skattetrycket i Örebro öka med drygt 60 miljoner kronor.

Ett slopat tak skulle inte bara vara förödande för många av landets småhusägare. Man riskerar även att göra om misstagen från ”århundradets skattereform”. Höjd skatt på boende och slopat ränteavdrag förstärkte den ekonomiska depressionen på 90-talet. Småhuspriserna föll med 20 procent på riksnivå. Bostadsrätterna något mer. Detta spred sig djupt in i banksektorn. En finansiell härdsmälta är det sista Sverige behöver i pandemins kölvatten.

Håkan Larsson

samhällspolitisk chef, Villaägarens Riksförbund

Lars Stjärnkvist

ordförande, Villaägarna i Örebro

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel