Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

S-krönika: Även politiken måste bli global

Annons

Förra veckan var jag med och arrangerade jag det åttonde seminariet i seminarieserien ”Nya tider – nya jobb” i Göteborg. Denna serie syftar till att diskutera och debattera olika perspektiv på hur vi förbättrar jobbskapandet, konkurrenskraften, kunskapen och arbetsmiljön i både Sverige och Europa. Temat denna gång var högaktuellt och viktigt – globaliseringen. Panelen bestod bland annat av Jan Eliasson, Britt-Marie Mattsson och Leif Johansson – alla med breda erfarenheter av ämnet.

När ekonomin blir mer global måste politiken hänga med, skriver Olle Ludvigsson, ledamot i Europaparlamentet (S).

Globaliseringen har haft stor ekonomisk, kulturell och politisk betydelse. Världens länder knyts samman alltmer när landgränser suddas ut och därmed skapas en friare handel som bidrar till ett ökat utbyte av varor och tjänster. Den tekniska utvecklingen har även medfört förbättrade möjligheter till kommunikation.

Men efter finanskrisen 2008 har världshandelns ökningstakt och investeringar över gränser bromsats. Protektionistiska krafter har just nu medvind. Detta syns tydligt i till exempel USA, där president Trump talar om att eventuellt införa handelshinder och riva upp tidigare ingångna handelsavtal. Inom EU har EU-kommissionen lanserat en diskussion och en tid för reflektion om hur EU ska se ut efter det att Storbritannien lämnat unionen. Kina genomgår också en förvandling, från exportledd tillväxt till större fokus på inhemsk konsumtion. Med detta som utgångspunkt är det i allra högsta grad relevant att fråga sig om globaliseringen är på väg att ta slut, eller ändra fart och inriktning. Och vilka konsekvenser får detta i så fall?

Oavsett vad vi tycker, så har globaliseringen medfört ökad tillväxt, nya arbetstillfällen och minskad fattigdom för många människor. Det talas om att cirka en tredjedel av mänskligheten i tillväxtländer som till exempel i Kina, har tagit klivet från fattigdom till masskonsumtionssamhället. Världen har faktiskt blivit lite mer jämlik när det gäller inkomster av det ökade internationella utbytet.

Men lika sant är också att arbetstillfällen gått förlorade när till exempel tillverkningsindustri har flyttats till lågkostnadsländer. Medan det i de mogna ekonomierna har inkomsterna för många stått stilla – ojämlikheten har ökat. Den ökade globala konsumtionen sätter också ekosystemen under press. De ökade kapitalströmmarna över gränserna sprider riskerna för finansiella kriser.

Även om det finns både för- och nackdelar med globaliseringen är det för mig givet att fördelarna överväger. Och utan tvekan är det så att vi i Sverige, som ju är ett litet exportberoende land, har haft stor nytta av den pågående globaliseringen. Men visst finns det utmaningar. Ett viktigt exempel på detta är att globaliseringen till viss del bakbinder politiken. Det blir svårt att genomföra vissa reformer då detta kan medföra att företag hotar att flytta – med förlorade arbetstillfällen som följd. Därför är det oerhört viktigt att i takt med ökad globalisering måste också politiken följa efter, med mer beslut på global nivå i frågor som berör oss alla. Då har vi möjligheten att begränsa de negativa konsekvenserna med globaliseringen.

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel
Annons