Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

S-krönika: Vi har vunnit förmåner genom kamp

Annons

Sommaren smyger så sakta iväg mot slutet. Några veckor av skön avkoppling ligger nu i tryggt förvar i historieböckerna.

Vi får inte ta våra förmåner förgivet.

Det är klart att alla inte varit lediga, men många är det som kunnat utnyttja den lagstadgade förmånen att få vara semesterledig. De allra flesta med betalning dessutom. För många en förmån som man tar för givet. Men för många finns det de som faktiskt inte alltid haft fem veckors betald semester. Faktum är att när min yrkeskarriär började var lagen helt ny! Det finns fler lagar kring arbetslivet som vi i dag tar helt för givet, men som för bara 50 år sedan på sin höjd var ett kollektivavtal. Några andra exempel är lagen om anställningsskydd, studieledighetslagen och Medbestämmande lagen. Det finns fler.

Faktum är att när min yrkeskarriär började var lagen helt ny! Det finns fler lagar kring arbetslivet som vi i dag tar helt för givet, men som för bara 50 år sedan på sin höjd var ett kollektivavtal.

Alla har de kommit till tack vare lång tid av fackligt arbete. När det inte har varit möjligt att komma fram avtalsvägen har man drivit frågorna vidare för att få till en lagstiftning. Nästan alla dessa lagar är fram tagna av Socialdemokratiska regeringar och riksdagar med röd majoritet har stått för besluten. Alla utom en. Medbestämmandelagen. Den antogs under den s.k. Lotteririksdagen. En tid i Sverige då vi faktiskt hade ett parlamentariskt läge då det var helt jämnt mellan blocken. 350 ledamöter satt då i riksdagen och man lottade sig igenom MBL:n, som den kom att kallas. Den blev ibland även kallad för ”tuta och kör”lagen. Hur som helst så är det mycket av dessa lagar som ligger till grund för den ordning och reda vi har på arbetsmarknaden i dag. Självklart är föreningsrätten också viktig för att ett fritt och demokratiskt fackligt arbete får bedrivas på våra arbetsplatser. Man kan säga att det är detta långa fackligt politiska arbete som har lagt grunden för den ”Svenska modellen” som många pratar om idag.

Den blev ibland även kallad för ”tuta och kör”lagen.

På den tiden, 60 och 70-talet, fanns det partier som inte ansåg att det var så nödvändigt med dessa lagar. Åtminstone inte i den utformning de fick. Det är samma sak i dag. Framförallt partierna på högerkanten vill göra inskränkningar i de rättigheter som anställda i dag har. Det är inte alltid lätt att se vad som skulle göra samhället bättre med mindre solidaritet och mindre rättvisa. Men det är faktiskt det som SD och Moderaterna många gånger föreslår. Mindre jämlikhet blir det om man gör inskränkningar i den svenska lagstiftningen på arbetsmarknadsområdet. Sverige har visat att det går att bygga ett bra land med starka fackliga rättigheter. Det går inte dåligt för vare sig den privata marknaden eller kommuner och landsting. Trots det vill landets högerpartier stärka företagarna på arbetarnas bekostnad. Det oroar mig att så många inte ser sambandet.

Det är inte alltid lätt att se vad som skulle göra samhället bättre med mindre solidaritet och mindre rättvisa.

Många harförsökt att förklara den svenska modellen och vilka partier som står för den. Enligt opinionssiffror har vi så här långt inte nått riktigt ända fram. Men det är långt till valet, så än finns tid. Det handlar om att föra samtal med dem de berör. Vi behöver en starkare arbetarregering. Det får man om man lägger sin röst på Socialdemokraterna i nästa års val.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons