Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolan fungerar trots regeringens politik

Artikel 79 av 300
Val 2014
Visa alla artiklar

Det finns ett uttryck som heter ”Laga efter läge”. Finns det någon enskild skolverksamhet som detta uttryck kan användas om så är det gymnasieskolan och alla de förändringar som skett där de senaste åren med Alliansregeringen.

Annons

Svensk gymnasieskola har drabbats hårt av Folkpartiets politik. I sin iver att förbättra gymnasiet har Jan Björklund (FP) infört mängder av förändringar. Förändringar som vi utgår ifrån att han ansåg skulle göra skolan bättre. Dessvärre höll inte idéerna när de prövats av verkligheten. Gymnasieskolan har blivit sämre.

Läget som exempelvis Örebros gymnasieskolor ska laga efter är nytt betygssystem, neddragningar av statsbidragen, en uppdelning av teoretiska och yrkesförberedande gymnasieprogram, nya kursplaner och ny programstruktur. Till detta ska läggas en allt större överetablering av fristående gymnasieskolor med konkurser och nedläggningar som följd. Alla dessa så kallade reformer genomför regeringen i ängsligt snabb takt samtidigt som elevunderlaget minskat drastiskt. Födelsetalen var låga under mitten av nittiotalet.

Gunnar Wetterberg är en känd debattör och analytiker för bland annat Saco och han skriver följande om svensk gymnasieskola: ”Bekymret är att bortåt 25-30 procent av varje årskull inte fullföljer gymnasiet som planerat.

Ungefär tio procent misslyckas helt och hållet.” Det är bara att hålla med Wetterberg – utvecklingen inom gymnasieskolan är verkligen bekymmersam. Till detta ska skattesänkningspolitiken läggas.

Vi får aldrig glömma att den borgerliga regeringen i varje läge har prioriterat skattesänkningar.

Under Alliansens åtta år har alltid valet mellan skattesänkningar och skola funnits. Varje gång har regeringen valt skattesänkningar. Glöm aldrig det.

Som kommunpolitiker är man som sagt tvingad att ”laga efter läge”. En stor del av läget är skapat av regeringen och en annan del av verkligheten och samhällsutvecklingen.

Allt det här har märkts i Örebros gymnasieskolor. Trycket har varit stort. Vi har tvingats lägga ner en gymnasieskola och minska antalet lärartjänster för att anpassa verksamheten till mindre elevkullar och överetableringen av friskolor.

Samtidigt har trycket på lärarna varit högt från regeringen – nya kursplaner, nya betygskriterier och fler nationella prov. Till detta ska läggas sänkt skatt och därmed minskade statsbidrag.

Personal och skolledningar har trots allt detta gjort ett fantastiskt arbete och lyckats bibehålla hög kvalitet i Örebros gymnasieverksamhet. Priset har dock varit ökade stressnivåer för lärarna.

Nu börjar det målmedvetna arbetet i Örebro kommun att märkas i allt mer positiv utveckling.

Vi ser att stressen bland lärarna har vänt neråt och att elevernas upplevelse av gymnasieskolan är allt positivare.

Andelen elever som kan rekommendera sin gymnasieskola har ökat med 10 procentenheter sedan förra året.

Örebro kommun, och alla andra kommuner, har blivit lämnade i sticket av den Moderatstyrda regeringen när det gäller gymnasieskolan. Krav har ökat, villkoren ändrats, omvärlden förändrats men regeringen har sänkt skatterna och i övrigt tittat på. Vi socialdemokrater i Örebro kommun är stolta över att vi trots allt lyckats hålla fast vid en gymnasieskola med hög kvalitet.