Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bildspecial: Kavitas Nobelfest

Annons
Dans före maten. Kavita Uggla liknar mest av allt en dansande drottning.

Klänningen glittrar i silver, fint hopvikt på stolen. Halsband, strumpor och skor, allt är bestämt i förväg. Det är fortfarande mörkt men Kavita Uggla har redan ätit frukost. Hon har sovit dåligt, men på ett bra sätt. För det pirrar i magen. Hon ska på Nobelfest på Daglig verksamhet på Karlsgatan i Örebro.

Eleén Jansson hjälper till med kläderna. Strumpor och tajts går lätt, sedan krånglar det lite när klänningen ska över huvudet. Men sedan – den rinner som silver över kroppen, som om den är gjord för Kavita. Så perfekt att man drar efter andan. Håret glider mjukt och retsamt mellan Eleéns fingrar men hon fångar det och fäster det med gnistrande spännen.

Kavita är vackrare än miljoner snödiamanter som sträcker på sig och prålar i vintermorgonen bleka sol.

Personalen på Daglig verksamhet har ordnat en Nobelfest för brukarna, med ciderbubbel, salta pinnar och tipspromenad. Det är svåra frågor, man får gissa om man inte kan. Sedan blir middag och tre flickor ska servera.

Marie Schülstad och Marita Sohlberg har spisrosor på kinderna när det är en dryg timma kvar tills maten ska serveras. Det ligger många timmars arbete från då de fick idén och nu. Flera som var med från början är sjuka, men med perfekta vikarier fungerar det ändå.

– Vi ville sätta guldkant på vardagen för våra brukare. ”Som en Nobelfest” var det någon som sa och så började vi planera, berättar Marie medan hon smakar av såsen.

Potatisgratängerna doftar ljuvligt och kycklingfiléerna är också på gång. Till efterrätt blir det glass med sprakande tomtebloss.

Orden känns för trubbiga för att beskriva de vackraste klänningar, en rockig utstyrsel, snyggt knutna slipsar och stiliga kavajer.

Fastän de känner varandra blir de nästan blyga, fingrar på halsbandet, rättar till tiaran. De sneglar lite, kramas och ger varandra komplimanger. Efter tipspromenaden smygstartar de med dansen. Den ska egentligen börja efter maten, men varför vänta? Musiken gungar, rytmen i hela kroppen, får händer att mötas av sig själva.

Sedan öppnas dörrarna till Blå hallen. Ett sus av beundran, vita dukar, glas på fot, röda rosor och servetter med guldskrift. De går in några i taget, det blir trångt men alla hjälps åt, gör plats för rullstolar och väntar tills alla är på plats. Det är som att tiden stannar.

”Så här trodde jag aldrig, nu börjar jag nästan grina.”

Marie Schulstad blinkar där hon står bredvid Marita Sohlberg, Lotta Lysegård och Else-Marie Rogersson. Hårstråna rakt upp och en rysning längs ryggraden. Ögonblicket är värt varenda timme, varenda värkande muskel.

På Kavitas tallrik ligger en tunnbrödssnurra med kalkon. Rosa bubbel sprätter i glaset, kittlas mot överläppen, som i magen förut. Hon skålar med sina vänner.

Ute är det kallt och vitt, här inne fyllt av färg och värme.

I Stockholm får kungligheterna som ska på ”riktig” Nobelfest hjälp med de sista förberedelserna. De blir nog nästan lika fina som Kavita och hennes kompisar.

Dubbelbra. Karin Tesells och Kavita Ugglas klänningar passar till både dans och middagssittning.
Festdukning. Anneli Abrahamsson letar efter sin plats. Karin Tesell har hittat rätt.
På väg. Solen är blek, Kavita pirrig. Snart är hon framme vid festen.
I all sin prakt. Kavita har hängt av sig ytterkläderna. Esa Jäppinen som tagit på finslipsen dagen till ära, är nyfiken.
Rörande vacker. Marie Schulstads ögon tåras när hon och Kavita Uggla kramas inför Nobelfesten på Karlsgatan.
Uppsättning pågår. Fjärilar med glittrande vingar landade i håret.

Mer läsning

Annons