Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Förlamad - då var Jan redo att ta farväl

Plötsligt bar inte benen längre. Förlamad låg Jan Hermansson på badrumsgolvet med svåra smärtor, oförmögen att röra sig. När diagnosen kom hade han aldrig hört talas om den: Jan hade drabbats av nervsjukdomen Guillain-Barrés syndrom.

Annons

Jan och hustrun Karin Tellås Hermansson bjuder på en rundtur i det förvandlade sommartorpet. En tillbyggnad med tilltagen takhöjd och rejäla ljusinsläpp, frilagda takstolar i den äldre husdelen och rogivande vy mot naturreservat skapar en miljö som gjord för att njuta av livet i.

Ett liv Jan var beredd att lämna:

– Det var inte bara en tanke; jag hade bestämt mig för att ta livet av mig.

Men vi tar det från början.

Veckorna innan midsommar förra året var Jan Hermansson sjuk i en efterhängsen förkylning. När han äntligen kände sig kry hade gräset på gården hunnit växa sig vilt. Jan gav sig i kast med gräs- och kantklipparen.

– På kvällen hade jag ont i benen, dagen efter även i händerna. Jag utgick från att det var träningsvärk, berättar Jan.

På tisdagen var smärtorna så svåra att han sökte läkarhjälp. De kunde inte hitta någon orsak till symptomen.

När Jan på onsdagen skulle besöka badrummet bar plötsligt inte benen längre. Han föll ihop och upptäckte liggandes att han inte heller kunde använda armarna för att stödja sig.

– Jag lyckades åla mig ut någon meter i hallen för att Karin skulle se mig.

Karin ringde efter ambulans, samtidigt som Jan låg hjälplös på golvet – fortfarande övertygad om att det var något övergående.

– Jag var helt säker på att jag bara behövde få hjälp upp i sängen, vila ut ordentligt och sedan vara i form.

Först när ambulanspersonalen förklarade att han omgående skulle till akuten insåg Jan allvaret.

Sedan följde några dygn i helvetet.

Smärtan i de lama lemmarna skar som knivar i hans kropp, men tanken på ett liv som kolli värkte ännu värre.

Jan stod inte ut med den.

– Jag hade bestämt mig för att inte leva vidare så. Jag var 68 år och nöjd med det som hade varit. Att få fem, tio, kanske femton avslutande år liggande i en säng var inget alternativ för mig.

En dödsklinik i Holland kändes som utvägen. Jan började tänka på finansieringen av sin död och hur han skulle ta sig dit. Han lät sin livskamrat ta del av planerna.

– Han började prata om vilka jägare vi känner, vilka som har gevär. Förtvivlad var jag ju tvungen att förklara att jag inte kunde ha någonting med saken att göra, berättar Karin.

Smärtan i armar och ben var på gränsen till outhärdlig, ett tag så svår att Jan riskerade att hamna i psykos. När de initiala smärtmedicinerna inte hjälpte ordinerades han morfin.

– Morfinet gjorde mig ännu sämre. Jag mådde otroligt illa och när jag blundande fick jag plötsligt otäcka bilder för ögonen.

Vid valet mellan två onda ting valde Jan smärtan.

Efter tre dygn på USÖ hade läkarna äntligen hittat svaret på gåtan, och Jan fick diagnosen Guillain-Barrés syndrom.

– Läkaren log mot mig och sa: ”Du ska bli frisk”. Hans hoppingivande ord till mig svepte omedelbart iväg all dödslängtan.

Jan lägger fram händerna bredvid kaffekoppen. Förgäves försöker han trycka ner fingrarna mot bordskivan.

– Titta, jag är inte i mål än. Det gör inte ont, men det tar liksom stopp bara. Finns ingen kraft att trycka ner handen fullt ut.

Efter tio veckor i sjuksängen, i rullstolen och rehabiliteringen på USÖ skrevs han ut. Då hade sommaren övergått i höst. Han är frisk från nervsjukdomen, men inte fullt återställd.

Under flera decennier som journalist har Jan Hermansson speglat otaliga öden, bland annat svårt sjuka människors. Nu har han själv blivit ett av fallen.

Har det förändrat dig på något sätt?– Jag ska ta ett exempel. Tidigare kunde jag se på slalomåkaren Thomas Fogdö och tänka: ”Åh, vad hemskt att bli sittande i rullstol resten av livet”. Nu har själv suttit i rullstol och vet att det faktiskt går att leva ett rikt liv även med ett sådant handikapp.

Förra sommaren tydliggjorde hur skör hälsan och livet är. Både Jan och Karin har lärt sig att uppskatta stunden.

– Efter det som hände Jan kan jag numera titta ut genom fönstret här hemma och slås av hur grönt och vackert det är, säger Karin.

Jan och Karin pratar båda avslappnat om Jans insjuknande som den gemensamma upplevelse den har blivit. Hans planer på att lämna allt bakom sig känns avlägsna.

Hur känns det i dag att ha tänkt i de banorna?Jan funderar lite innan han svarar:

– Jag tror det är mänskligt i det läget, åtminstone om man är i min ålder. Dåligt samvete? Ja, så här i efter hand. Men jag tror inte att jag verkligen hade kunnat lämna Karin och familjen.

Energin sprudlar åter i Jan Hermansson. Så fort han klarade av det rent fysiskt återvände han till sitt jobb som ledarskapskonsult. Han har förverkligat sina mångåriga planer på att återuppta målandet och ska senare i år ha sin första utställning.

Korta promenader som för mindre än ett år sedan kändes som maratonlopp, har förbytts i turer på sju-åtta kilometer. Målet är att till hösten vandra i brittiska Cornwalls kustlandskap.

– Det kan låta konstigt, för jag vill inte att jag eller någon annan någonsin ska drabbas av sjukdomen, men jag skulle inte vilja vara utan erfarenheten.

Guillain-Barrés syndrom

Guillain-Barrés syndrom är en nervsjukdom som kännetecknas av förlamning i armar och ben. Sjukdomen utvecklas under några dagar eller veckor. I svåra fall kan GBS ge andnings- och ansiktsförlamning. I de fallen behöver patienten vårdas i respirator.

Vid GBS angriper kroppens eget immunsystem myelinet som omger nervfibrerna. Myelinet fungerar som skydd, isolering runt nerverna. Den exakta orsaken till varför människor drabbas av GBS är inte fastställt, men i två av tre fall har patienten strax innan insjuknandet haft en virus- eller bakterieinfektion.

Ett-två personer på 100 000 drabbas av GBS. De allra flesta blir helt återställda. Efter ett år har ungefär 15 procent bestående men som påverkar vardagen.

Mångårig journalist

Namn: Jan Hermansson.

Ålder: 69 år.

Bor: I Ramshyttan, Kilsbergen

Familj: Hustrun Karin Tellås Hermansson, två söner med sambo och tre barnbarn.

Gör: Konsulterande rådgivare åt chefer på bland annat Sveriges Television. Tidigare bland annat journalist på Örebro-Kuriren, Nerikes Affärer och SR Örebro, redaktionssekreterare på SR Örebro och chef på SVT Örebro.

Aktuell: Har givit ut ord- och bildberättelsen "En på hundratusen" tillsammans med hustrun Karin Tellås Hermansson. Handlar om sjukdomen Guillain-Barrés syndrom.

Mer läsning

Annons