Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingalill bjuder på terapi i bokform

Tillvaron är inte alltid en dans på rosor. Det gäller att acceptera det – i stället för att låta oron begränsa livet. Där har ni huvudbudskapet i en ny Örebrobok som släpptes i går.Hur ställer du dig till terapi? Svara på frågan här intill.

Annons

Det är frilansjournalisten Ingalill Bergensten som i samarbete med teologen och psykoterapeuten Jan Byström har skrivit ”Din väg ut ur oron”. Boken är utgiven av Örebrobaserade förlaget Libris och vänder sig, i första hand, till troende.

– Upprinnelsen till boken är en internetbehandling vid Linköpings universitet mot oro och ångest, som var skräddarsydd för kristna, berättar Ingalill, och fortsätter:

– Många kristna har tidigare känt ett motstånd mot terapi, inte minst när man fått höra att deras tro inte är bra för dem och att den bidrar till att de mår dåligt. Man kan nog säga att det har funnits en ömsesidig misstro mellan tron och terapin.

”Din väg ut ur oron” bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT), men tar också sats i en liten, men mycket omskriven andlig skrift av 1600-talsmunken broder Lorens, ”Att leva i Guds närvaro”.

– Lorens betonade vikten av medveten närvaro. Att acceptera tillståndet och inte låta oro begränsa oss i livet. I dag strävar vi efter att allting alltid ska vara perfekt. När det inte är det börjar vi oroa oss och älta.

Lorens inställning och modern KBT, som betonar vikten av att leva här och nu, fungerar bra i kombination, menar Bergensten.

Ingalill Bergenstens och Jan Byströms bok är en så kallad självhjälpsbok. Med penna i handen ska man kryssa i rutor, svara på frågor och dra streck i övningsuppgifter.

– Följer man boken som man ska får man till och med ett resultat på slutet, säger Ingalill.

Boken innehåller också instruktioner för andningsövningar, liksom ett par vittnesskildringar.

Den ena kommer från en man i Örebro, som i unga år lät sitt liv begränsas av svåra fobier. Han delar med sig av berättelsen om hur han till slut kom att tillbringa sitt liv hemma i sängen:

”Jag slutade förstås gå i skolan och när det var som värst kunde jag inte ens gå ut ur mitt rum, ja, inte lämna min säng. Jag magrade och vägde som minst 38 kilo vilket inte är mycket då man är 1.91 som jag.”

Den andra vittnesskildringen står en kvinna för. Hennes liv begränsades av ett konstant ältande – ingenting var någonsin tillräckligt bra.

– Hängde hon tvätt var hon tvungen att se till att alla klädnypor hade samma färg, annars dög det inte.

Ingalill Bergensten har en tydlig förhoppning med den nysläppta boken:

– Tanken är att den ska ge mer glädje och färre begränsningar i livet.

Mer läsning

Annons