Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kärlek och omsorg ärlivsviktigt för spädbarn

Barnet på skötbordet har en intensiv ögonkontakt med sin mamma, ”pratar” med henne, viftar med armarna och ler och alla vi som ser filmen blir alldeles varma inuti. För det är så vuxna reagerar när de ser ett lyckligt spädbarn. I alla fall de flesta.

Annons
Tala om kontakt. Visst kan han skoja, min pappa, men jag känner allt igen honom, tänker lilla Juni, och skojar tillbaka. Ett harmoniskt samspel mellan det lilla barnet och föräldrarna är avgörande för hur barnet kommer att må som vuxen. bild: Petter Koubek

Att små barn behöver kärlek och omsorg vet vi alla, men frågan är: vad händer om de inte får de behoven tillgodosedda? Och vad kan man göra när föräldrarna inte riktigt förmår?

Om det talade Maria Svanström, föreståndare för Gryningen, en behandlingsenhet för späd- och småbarnsföräldrar i Karlskoga, Laxå och Degerfors vid en föreläsning på USÖ.

I regel är det inga problem, konstaterar Maria Svanström.

– De flesta vuxna känner en självklar lust att beskydda det lilla barnet och förståelsen för barnets behov kommer med automatik.

Därmed inte sagt att föräldrar måste vara perfekta, påpekar hon.

– Barn behöver också träna sig på att möta världen utanför.

Men ibland går det snett. Mammor kan drabbas av förlossningsdepression och ångest, någon av föräldrarna kan lida av psykisk sjukdom eller så har de kanske fått med sig för lite från sin egen spädbarnstid.

– När föräldrarna inte orkar svara på barnets signaler och inte känner den förväntade glädjen över barnet är det viktigt att gripa in tidigt, betonar Svanström.

Små barn måste ha skydd och omsorg och alla barn måste knyta an till någon vuxen i sin närhet.

– Att knyta an är en överlevnadsstrategi.

Om en förälder är avståndstagande och känslokall?

– Då försöker barnet hitta strategier för att ändå kunna stanna i hennes eller hans närhet, till exempel, genom att vara tyst och stillsam.

Teorierna om hur barn utvecklas har varit många, men enligt den som gäller för närvarande tror man att spädbarns hjärnor måste stimuleras från start.

– Stimuleringen sker via samspel med den vuxna: täta ögonkontakter, mjuka beröringar, varma leenden. Samspelet leder till att olika nervceller i barnets hjärna kopplas ihop och barnet anpassas till den miljö där det växer upp.

Men för att det ska gå bra krävs lyhörda vuxna. Spädbarn har nämligen med sig en del egenskaper från början och det gäller att lära känna barnet, förklarar Svanström.

En del barn är ”lätta”. De har en positiv sinnesstämning, anpassar sig, är uthålliga och har en regelbunden rytm. Andra är mer åt det blyga hållet, medan de ”svåra” barnen är högaktiva, lätt blir missmodiga och har en mer oregelbunden rytm.

– Här måste vi vuxna vara lyhörda och svara på det enskilda barnets behov.

Om anknytningen fungerar kan barnet ganska snart visa att det föredrar vissa personer i sin omgivning. Något senare kan det börja protestera vilt om det skiljs från sin vårdare och fram emot tio månader kan det själv reglera avståndet till mamma och pappa genom att krypa.

Man talar om olika former av anknytning:

– Det är den som kan skada barn mest, säger Svanström.

En bra anknytning från barnet och en god omvårdnad från de vuxna är grunden för barnets sociala utveckling.

– Genom omvårdnaden visar vi vuxna att barnet är värt att älska.

Fotnot: Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken håller ett antal öppna föreläsningar under 2011 på USÖ. Maria Svanström var den första föreläsaren.

Gryningen

Är ett behandlingshem för späd- och småbarnsfamiljer, barn mellan 0 och 6 år, samt för föräldrar som väntar barn.

Är ett samarbete mellan Örebro läns landsting och Karlskoga kommun.

Tar emot ett 80-tal barn per år

Kan ta emot föräldrar direkt eller via remiss.Exempel på problem föräldrar vill ha hjälp med:

 ”Jag har svårt att tycka om mitt barn.”

”Jag är ledsen fast jag borde vara glad.”

”Jag känner mig ifrågasatt som förälder.”

”Mitt barn är inte som andra. Är det något fel på henne/honom?”

”Han/hon lyssnar inte/äter inte/klättrar på väggarna.”

”Han är inte snäll mot lillebror”.

”Jag är rädd att göra mitt barn illa.”

Mer läsning

Annons