Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Klarar ditt hem en kris? Berätta!

Odrickbart kranvatten på grund av ett läckande toalett på Svampen, sommarens skogsbrand i Västmanland, om strömavbrottet i Örebro häromdagen varat längre ... Visst kan det oväntade hända, och handen på hjärtat - hur klarar du dig då? Berätta i kommentarsfältet här intill.

Annons

Karin Eriksson är chef för enheten samhällsskydd och beredskap i Göteborgs kommun, som liksom övriga kommuner i landet fått uppdrag av staten att höja beredskapen hos gemene man om en allvarlig kris eller samhällsstörning står på tröskeln.

– Syftet är att få friska och krya människor att klara sig själva så att samhällets resurser kan gå till annat och till dem som behöver hjälp, säger Karin Eriksson.

I ett jämförelsevis tryggt samhälle där elen inte är längre bort än en knapptryckning och vattnet inte mer än en vridning på kranen, kan det bli besvärligt för dem som inte är förberedda.

– Vi är bortskämda med att allt fungerar och vi vill påminna om det egna ansvaret.

Är det inte också en generationsfråga, där många unga till skillnad från förr inte har en aning?

– Kunskap om hur man klarar sig vid en kris är på väg att glömmas bort och det är något vi tappat i samhällsutvecklingen, säger Karin Eriksson.

Göteborg löser sitt uppdrag genom en kampanj som går ut på att förbereda medborgarna att klara sig under tre dygn, bland annat genom att propagera för att det ska finnas en nödbox, krislåda, i varje hem.

Helena Carlsson är säkerhetssamordnare på Örebro kommun. Hon tror att det saknas tydlighet från myndigheterna.

– Beredskapen hos varje enskild invånare är något som diskuteras just nu hos oss efter de stora bränderna i Västmanland och översvämningen i Kristinehamn, säger Carlsson, och fortsätter:

– Att varje medborgare ska ha en egen beredskap i kris är i själva verket reglerat i lagen, men jag tror att vi kan göra mycket för att bli tydligare där.

Helena Carlsson förklarar hållningen man bör ha:

– Det man ansvarar för i vardagen förväntas man ta ansvar för även i en kris. Det kan översättas med att man till exempel tar ansvar för sina egna måltider, tar sig till och från jobbet och lämnar och hämtar sina barn på skolor och dagis. Det är funktioner man förväntas klara av att upprätthålla även under en krissituation.

Carlsson var själv inblandad i säkerhetsarbetet vid skogsbränderna i Västmanland i somras och såg då prov på hur det egna ansvaret fun-gerade bra.

– I stort sett alla som blev av med sina bostäder ordnade nya boenden på egen hand, berättar hon.

Samtidigt är krisberedskap en komplicerad fråga, då det är väsentliga skillnader mellan en skogsbrand, en översvämning eller en pandemi.

– Alla kan inte vara förberedd med stora lager av filtar eller konservburkar. Det handlar om att ha en medvetenhet och vara lyhörd för larm och varningar, summerar Helena Carlsson.

Så kan krislådan vara utrustad

Exempel på vad som kan finnas i en krislåda och som bör finnas i varje hushåll enligt Göteborgs kommun:

Vatten och mat: Vattendunkar, mat som klarar rumstemperatur, campingkök med bränsle.

Värme och ljus: Ficklampa, stearinljus, tändstickor, varma kläder och filtar, alternativ värmekälla som fotogen- eller oljelampa.

Information: Radio med batteri, telefonlista med viktiga nummer.

Övrigt: Husapotek, hygienartiklar, kontanter.

Mer läsning

Annons