Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kvinnor talar så att man förstår

Gerd Engman är en hejare på det. Anna Lindh var i samma klass. Och Maria Wetterstrand tar hem poäng efter poäng. På vad då? Jo, konsten att uttrycka sig så att folk förstår. Och nu börjar även en del män att ta över detta mer ”kvinnliga” sätt att tala.

Annons
Professor Brigitte Mral, Örebro, forskar i retorik, både kvinnlig och manlig sådan.

Det är Brigitte Mral, professor i retorik på Örebro universitet, som har letat fram bra företrädare för så kallad kvinnlig retorik. Fast egentligen gillar hon inte uttrycket.

– Språket sitter inte i könet, säger hon. Man väljer själv hur man vill uttrycka sig.

Professor Mral har skrivit om många kvinnliga talare och agitatorer, mest historiska sådana som Kata Dalström och Ellen Key. Länge försökte kvinnorna lära sig det manliga sättet att tala, men det gick inte hem vare sig hos män eller kvinnor, förklarar hon.

Men nu, när Sveriges riksdag har en jämn könsfördelning och när kvinnor har tagit en allt större plats i det offentliga livet, kan det ha påverkat det politiska språket? undrade hon.

Och svaret blev?

– Ja, så tycks det vara. Debatten har blivit mer intim. Nu förs den inte längre på de manliga arenorna utan i köket och i tv-soffan. Den ensidiga kommunikationen blir allt mer en dialog.

Men, betonar hon, hennes studie handlar inte om någon kvantitativ undersökning. Den är en tolkning av vad hon har sett, hört och läst.

– Fast än har ingen sagt emot mig...

Av tidigare forskning vet vi att kvinnor ofta använder språket på ett enklare, mer konkret och vardagsnära sätt.

– Vi vet också att både kvinnor och män uppskattar det här sättet att tala mer än det högtravande och abstrakta språk som en hel del män använder i offentliga sammanhang.

De professor Mral vill lyfta fram är kvinnor som, till exempel, Anna Lindh, Mona Sahlin, Margot Wallström, Gudrun Schyman, Marie Wetterstrand och Maud Olofsson.

För att få en uppfattning om hur dessa kvinnliga politiker kommenteras läser Brigitte Mral både damtidningar och kvällspress.

– De får påfallande ofta beröm för att vara goda kommunikatörer, det vill säga de pratar med och inte till folk och de är angelägna om att bli förstådda.

Hon tar ett exempel:

– När Maud Olofsson valdes till partiledare för Centern var många medlemmar mycket nöjda. De menade att nu hade de fått en som kunde förklara, en som de kunde förstå.

På samma sätt med Mona Sahlin:

– När hon valdes längtade partiet efter en ledare som hade vilja till samtal och som önskade möta människor och lyssna på dem.

Och det är inte bara att så att dessa kvinnor blir accepterade, säger Mral.

– När Gerd Engman, som är en oerhört god kommunikatör, skulle sluta var det många i länet som ropade på en ny kvinnlig landshövding och det är verkligen intressant.

En lysande stjärna på området är även Maria Wetterstrand, tycker Mral.

– En vanlig tjej, tuff, påläst och oerhört duktig som når fram genom att prata så att alla förstår.

Lite förvånad blev Brigitte Mral när hon hittade Maria Wetterstrand stajlad med blomma i håret i en personlig intervju i tidningen Cupé.

– Det är lite kluvet, medger Mral, för först klarade Maria liksom av de där typiska frågorna som kvinnliga politiker nästan alltid får dras med, men sedan fick hon gott om plats för sina politiska åsikter.

Det är ett knep, som till exempel även Anna Lindh använde sig av och nu Philippa Reinfeldt. De kvinnliga politikerna är, vad professor Mral kallar, låtsasprivata: tillgänglig för några bilder och några lite personliga kommentarer för att sedan få prata om det som de verkligen vill prata om.

En annan framgångsrik kvinnlig talare är Angela Merkel. Helt outstanding som kommunikatör, säger Mral.

– Populär i alla läger, konstaterar hon.

Och professor Mral framhåller andra högt uppsatta och respekterade kvinnliga politiker ute i världen som Islands förra premiärminister Vigdís Finnbogadóttir, den finska presidenten Tarja Halonen och Mary Robinson, Irlands första kvinnliga president. Kanske är en något mer lågmäld, lyssnande ton på väg att vinna mark.

– Om det sedan beror på att kvinnors inträde på arenan har påverkat språket eller om det helt enkelt ligger i tiden det är svårt att veta, säger Mral.

För samtidigt som kvinnor kan vara mer offensiva på den offentliga arenan så måste de fortfarande hålla sig inom ramen för vad som är ”tillåtet” för kvinnor. De ska vara sympatiska och vänliga och de får inte låta för högt eller för mycket.

En som har fått känna på det är Maud Olofsson. Hon har kommenterats för både klädsel och läppstift och för att hon ”babblar”, ett ord man knappast skulle använda om en manlig politiker.

Kan du säga några män som har tagit över en mer ”kvinnlig stil”?

– Fredrik Reinfeldt är ett bra exempel. Han framställer sig gärna som en vanlig småbarnspappa och har en klart lyssnande stil. Självklart hör också president Barack Obama hit.

Inger Nordahl

019 15 50 37

[email protected]

Gerd Engman, före detta landshövding, en gudabenådad talare.
Maud Olofsson har trätt in på manliga domäner och fått det hett om öronen från en del håll.
Anna Lind kunde ofta avdramatisera politiken med mild humor.
Maria Wetterstrand har seglat upp som en favorit med sitt lugna, sakliga sätt bland både män och kvinnor.
Angela Merkel, en talare som går hem i alla kretsar.
Exempel på manliga politiker som tagit till sig ett mer kvinnligt uttryckssätt är Fredrik Reinfeldt...
... och president Barack Obama.

Mer läsning

Annons