Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Man eller kvinna eller både och?

Det är framför allt inom idrottsvärlden som atleters könstillhörighet ibland ifrågasätts. Senaste VM i friidrott sattes frågetecken kring sydafrikanska Caster Semenya, som vann 800 meter i utklassningsstil. Vi vet att vissa barn föds utan en klar köns-identitet – kanske är det dags att erkänna ett tredje kön? Det tycker i alla fall Chris.

Annons
Svårbedömd. Det är framför allt i sportsammanhang som tveksamma könstillhörigheter blivit upp- märksammade, eftersom det handlar om lika förutsättningar för de tävlande. Sydafrikanska Caster Semenya har blivit illa åtgången. bild: Anja Niedringhaus/Scanpix

Chris är född på 50-talet, liksom hennes några år äldre syster.

När Chris var 17 år upptäckte läkarna att hennes syster aldrig hade menstruerat, och det hade inte heller Chris gjort, men man gav aldrig något riktig förklaring.

– De pratade om att vi inte hade någon livmoder men mer sa man inte, förklarar Chris.

Hon började själv leta i medicinska böcker och insåg att hon och hennes syster hade PAIS, partielltandrogenokänslighetssynd-rom, en form av intersexualitet.

– Vi ser ut som kvinnor, även i underlivet, säger hon,men vi saknar livmoder och har testiklar inne i kroppen.

Chris och hennes syster blev uppfostrade som flickor och ingen av dem har haft någon längtan att bli man. De har levt ganska vanliga liv. Chris har varit gift en gång och är nu sambo med en ny man, medan hennes syster valt att förbli singel.

– Vi har alltid känt oss attraherade av män båda två, påpekar Chris. Ska jag vara ärlig så trivs jag bättre tillsammans med män än med kvinnor.

Själv uppfattar Chris sig som lite mer manlig än de flesta kvinnor.

– Lång, gänglig, stora fötter och händer, lite grövre ansiktsdrag, stora öron, det är i alla fall så jag ser mig själv.

Det har medfört att hon fått en hel del blickar och det där stirrandet i bussen, butiken eller på tunnelbanan har alltid stört henne, medger hon.

– Framför allt kvinnor får något avståndstagande i blicken när de ser mig, nästan som om de blir irriterade över att de inte riktigt kan avgöra vilket kön jag har, förklarar Chris.

Problemet är att man börjar dra sig undan, isolerar sig, för att slippa blickarna.

Chris har berättat för sina män som det är:

– Men de uppfattar mig som kvinna och tycker att jag är bra som jag är. Och det gör mina kompisar också, de ser mig som Chris.

Hon medger att köns-ambivalens kan göra personerna ängsliga och lättstötta.

– Vi har liksom alltid taggarna utåt, som försvar.

Hon är positiv till lagförslaget om ett tredje kön.

– I dag är det som om vi inte finns, menar hon. Både juridiskt och symboliskt skulle en lag vara ett erkännande.

Hon vill också se en ändrad attityd, till exempel, inom vården.

– Man bör inte operera små barn. De ska själva få välja hur de vill ha det när de är mogna för ett beslut.

I dag väljer läkarna att försöka ”rätta till” barnet för att det inte ska utsättas för mobbning men det är fel, menar Chris:

– Läkarna borde i stället uppmuntra barnet och säga att det är bra precis som det är. Det är andras attityd som ska förändras inte det enskilda barnet.

Hon reagerar på den svenske läkare som menade att Sydafrika gjort fel som inte opererat friidrottaren Caster Semenya och givit henne könshormoner, att det var landets läkare som bar ansvaret för hennes gatlopp efter VM.

– Å nej, säger Chris, det är journalister, publik och idrottsledare med flera som bär det ansvaret.

Även Chris idrottar en del och får ibland kommentarer hon kunde vara utan.

– En manlig klubbkompis förklarade att är man avvikande så väcker man känslor, folk blir upprörda och det måste man förstå.

Men det tycker inte Chris. Nyfiken får man vara, menar hon, och fråga får man alltid göra, men man behöver inte bli ovettig.

– Vi är inga freaks bara för att vår könstillhörighet inte är självklar.

PAIS

Partiellt androgenokänslighetssyndromet, PAIS, innebär partiell okänslighet för manliga könshormoner hos personer med en manlig kromosomuppsättning, vilket kan medföra en oklar könstillhörighet.

I Sverige föds två, tre barn om året med denna okänslighet.

Mer läsning

Annons