Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pappor växer på pappis

Pappis, den öppna förskolan i Olaus Petri församling växer. Leken och diskussionerna pappor emellan hjälper till att stärka papparollen. I år är det tio år sedan verksamheten drog i gång.

Annons
Välbesökt verksamhet. Håkan Jakobsson började som pappisbesökare för att sedan leda grupper. I bakgrunden Tage Adam, 1 år, tillsammans med pappa Josef.BILD: PETTER KOUBEK

Håkan Jakobsson började besöka pappis som förälder för nio sedan. Numera är han engagerad som gruppledare.

– När jag fick mitt första barn så började jag gå hit. Jag såg lite information på barnavårdscentralen om den här öppna förskolan för pappor.

Håkan prövade på den vanliga öppna förskolan också, men trivdes bättre med bara pappor.

– Det blev lite annorlunda. Mer gemenskap med föräldrarna, tycker jag. Mitt äldsta barn är nio nu och vi går hit fortfarande. Nu har jag tre barn och har med mig alla tre när jag går hit.

Han tycker att papporna stärks i sin föräldraroll genom pappis.

– Man utbyter erfarenheter pappor emellan, diskuterar problem och får lösningar. Genom samtalen får man höra hur andra har löst liknande problem. Det blir mer diskussioner här och framför allt fler som deltar i diskussionerna, än när det är både mammor och pappor. Då blir det lätt lite mindre grupper och man håller sig för sig själv.

Peter Kempe, familjepedagog i Olaus Petri församling, instämmer.

– När man får sitt första barn kan man känna sig lite osäker i föräldrarollen. Att då få komma och möta andra pappor som man kan identifiera sig med, samtala med, få lite tips och idéer, det kan vara väldigt positivt. Därför är att bra att pappis finns som ett komplement till den öppna förskolan.

Det har blivit mer vanligt numera att pappor tar sig tid för att åka iväg till den öppna förskolan, menar Håkan Jakobsson.

– Jag tror det är fler pappor på den vanliga öppna förskolan också, än det var för tio år. Samma utveckling som vi ser här. Det är mycket mer accepterat att pappan är hemma med barnet, det var ju lite tabu förr.

Håkan Jakobsson tror att pappis lockar många pappor som inte skulle gå själva med sina barn.

– Det är lite enklare här, kanske för att det är mest mammor som går på den vanliga öppna förskolan. Då kan papporna dra sig lite för att gå.

Olika reformer har påverkat pappors uttag av föräldraledighet som ökat, sakta men säkert, menar Peter Kempe.

– Det har vi sett även här, det återspeglas i vår verksamhet med antal deltagare. Pappornas engagemang har varit starkt, säger han.

Pappaverksamheten har öppet på onsdagar och lördagar. På onsdagar är det ett 20-tal, oftast föräldralediga pappor med barn i ettårsåldern, som deltar. På lördagar är 10–12 pappor, med något äldre barn i åldrarna tre–fem år som dyker upp. Ofta har de sina syskon med sig. De senaste åren har Peter Kempe sett en ökning i besöksstatistiken.

– Pappis har haft ungefär 2  000 besök per år de senaste fem åren, om man räknar in både pappor och barn. När pappis startade 2001 då var det ungefär sju–åtta barn, lite trevande. Men i takt med att det har etablerat sig och spridits genom att pappor berättar för andra pappor om verksamheten har antal besök ökat.

Framför allt är pappis en mötesplats där man knyter kontakter med andra pappor och barn. Särskilt pappor som flyttat hit från närliggande städer som Stockholm, Eskilstuna och Västerås, menar Peter Kempe.

– Gemenskapen fortsätter på lite olika sätt. Vi har bland annat ett fotbollslag knutit hit, Pappis OP. Det har funnits i under åtta–nio år, där har man fångat upp väldigt många pappor till en fortsatt gemenskap. Man har pubträffar, cykelrundor och naturligtvis spelas det fotboll. Där kan hela familjen vara med, man hejar på och är delaktig i det hela. Det är väldigt positivt.

Man lär ju känna varandra och bygger upp en gemenskap, menar Håkan Jakobsson.

– Jag umgås privat med några som jag har träffat här under de nio åren jag varit aktiv. Vi brukar åka till Gustavsvik och bada, ofta den 23 december, dagen innan julafton, när det är lite lugnare.

Många samtal pappor emellan handlar om barn och uppfostran, menar Håkan Jakobsson.

– Jag är en av många pappor som har gått en familjeutbildning, familjeverkstaden, som handlar just om uppfostran. Just den utbildningen handlar om positiv kritik, att man ska få ge positiva signaler i stället för negativa. Det finns en 5–1-regel, man berömmer fem gånger mer eller ger fem positiva och en negativ kritik.

– Det handlar också om att hitta egen tid med barnet. En liten stund, kanske bara 15 minuter egentid med barnet, det gäller ju inte bara pappan utan även mamman. Nästa träff berättade en jätteglad pappa, vars barn aldrig hade krupit upp till honom tidigare, att när han börjat med den positiva kritiken och egen tid med sonen, då hade grabben krupit upp till honom.

Oskar Fridhamre på pappisbesök med sönerna Melvin, 2 år (till vänster) och Theodor, 2 år.BILD: PETTER KOUBEK

Mer läsning

Annons