Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så kan du agera om någon är självmordsbenägen

Mer än fem procent av alla tonåringar i Sverige upplever depression. Nyckeln till att hjälpa en ung människa ur ett sådant tillstånd stavas kommunikation.

Annons
Motion och allmän hälsa har blivit en allt viktigare pusselbit inom ungdomspsykiatrin, berättar överläkare Lennart Eriksson på barn- och ungdomspsykiatrin.

I går berättade NA om 17-åriga Alexandra, som hamnade i en svår depression och tog sitt liv.

Processen för personer som är självmordsbenägna kan variera kraftigt. Allt från en lång tid av självdestruktivitet, till ett mer impulsivt handlande.

– Tonåringar som mår dåligt agerar ofta impulsivt sedan de har hamnat i ett förtvivlat tillstånd, säger Lennart Eriksson, överläkare på barn- och ungdomspsykiatrin i Örebro, BUP.

I 25 år har han jobbat nära ungdomar som mår dåligt. Ofta så dåligt att de bär på självmordstankar.

– För 20 år sedan trodde man inte att ungdomar kunde vara deprimerade, att de inte hade tillräckligt mycket erfarenheter för att bli det. I dag vet vi bättre.

Om man misstänker att ens barn eller ungdom mår dåligt, och kanske till och med vill avsluta sitt liv, hur ska man då agera?

– Man måste försöka hitta ett sätt att kommunicera. Gärna skriva en gemensam plan för att förebygga självdestruktivitet. Vad man ska göra, vem man kan ringa akut och så vidare.

Det kan vara svårt att prata med anhöriga om hur man mår, men det finns andra sätt än bara samtala direkt, menar Eriksson.

En väg att gå kan vara ett lappsystem:

– Man kan komma överens om att ungdomen sätter upp post it-lappar på kylskåpet. En gul lapp kan betyda att han eller hon mår dåligt, en röd kan innebära att han eller hon har självmordstankar. Det blir som varningssignaler till anhöriga att vara extra uppmärksamma.

Om en person som under en längre tid har visat tecken på svår depression plötsligt förefaller må mycket bättre, ska man ta det på stort allvar, menar Eriksson.

– Det är ofta en signal om att personen har bestämt sig för att avsluta sitt liv och känner en stor lättnad över att ha tagit ett beslut.

Når man inte fram i kommunikationen med sitt barn eller ungdom, bör man ta hjälp av vården.

– Ofta kan vi få höra av unga människor att de är rädda för att föräldrarna ska bli ledsna eller arga, om man berättar om sina självmordstankar. Det är ofta där BUP kan komma in i bilden för att hjälpa ungdomen att sätta ord på sina känslor.

Internet används allt mer inom vården som informations- och upplysningsinstrument. Men för unga kan nätet vara en fälla.

– Det är inte ovanligt att unga som är självskadebenägna tipsar varandra. Om hur man skär sig, hur man slutar äta och så vidare.

– Det är viktigt att man som anhörig inte drar sig undan. Tvärom måste man ligga på och ta reda på vilka sidor ens barn är på. Och prata om dem tillsammans, säger Lennart Eriksson.

Inom ungdomspsykiatrin har motion och allmän hälsa blivit ett viktigare vårdinstrument. När en självdestruktiv person skär sig utsöndrar kroppen endorfin, och det är lätt att bli beroende av att skada sig.

Vid motion och träning frisläpps också endorfiner.

– Hormonernas påverkan på vårt välbefinnande är stor. Motion sätter också igång flödet av oxytocin, som gör att stressnivån går ner och ångesten lindras.

– Inte minst för unga som ägnar alltför mycket tid inomhus vid dator- och mobilskärmar blir motion utomhus som behandling viktig. Ljuset stimulerar horomoet melatonin, som är viktig för vår sömn, som i sin tur gör att stresshormonerna minskar, säger Lennart Eriksson.

Tips och råd

1177.se finns praktiska tips om hur man kan agera om en anhörig eller vän verkar självmordsbenägen:

… välja en lugn plats.

… avsätt gott om tid.

… lyssna med respekt.

… försök sätta dig in i personens ord och beteende.

… försök få personen att uttrycka sina självmordstankar och känslor.

… kom med nya infallsvinklar, prata inte om sådant som personen upplever som betungande, såsom besvikelser och eller svår barndom.

… var inte för närgången i samtalet.

… ställ inga krav.

… försök att förmedla hopp och vara lösningsfokuserad.

Förutom 1177.se, finns också god hjälp att få på mind.se, och snorkel.se.

Bra telefonnummer:

Nationella hjälplinjen

020-22 00 60.

Jourhavande medmänniska

Tel: 08-702 16 80.

BRIS vuxentelefon

Tel: 077-150 50 50.

BRIS – Barnens hjälptelefon

Tel: 116 111.

Mer läsning

Annons