Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tre män blev förfäder till miljoner européer

De flesta människor i dagens Europa tycks ha samma förfäder.Enligt en ny genetisk studie gav tre män som levde på bronsåldern upphov till två tredjedelar av dagens européer. Hur de tre männens linjer blev så dominerande är en gåta.

Annons
Det mest kända monumentet från bronsåldern är Stonehenge i England.

I studien, som publiceras i Nature Communications, har forskarna undersökt den manliga y-kromosomen hos 334 män från 17 populationer i dagens Europa och Mellanöstern.

Y-kromosomen överförs enbart från far till son. Dess arvsmassa, dna, förändras enbart genom mutationer och genom att spåra sådana bakåt i tiden har det varit möjligt att bygga ett släktträd över den europeiska (manliga) befolkningen tusentals år bakåt i tiden.

Det mest anmärkningsvärda resultatet är att 64 procent av männen i dagens Europa tycks härstamma från endast tre manliga linjer som uppstod i början av den europeiska bronsåldern för cirka 5 000 år sedan.

En handfull män, sannolikt bara tre stycken, var med andra ord extremt framgångsrika i konsten att sprida sina gener.

Hur detta ska förklaras är långt ifrån säkert. Men det är bekant genom tidigare studier att ett nomadiserande folkslag, yamnaya, vandrade in i Europa österifrån, för cirka 4 500 år sedan.

Uppenbarligen var de framgångsrika. Deras ursprungliga hemland var stäppområdet i dagens Ukraina och Sydryssland. Därifrån förde de med sig tamhästar - ett ditintills okänt fenomen i Europa - vilket gav dem en enorm fördel i kampen om utrymmet.

De förde också med sig hjulet, nya typer av vapen och traditionen att begrava döda i gravhögar, liksom sitt språk som möjligen lade grunden för alla moderna indoeuropeiska språk.

Föga förvånand e tenderade de att dominera den äldre europeiska befolkningen. De har som en följd av detta lämnat tydliga spår efter sig i vår arvsmassa.

Forskarna bakom den nya studien - som letts av Mark Jobling, professor i genetik vid University of Leicester i England - tror att de tre linjerna som gav upphov till merparten av dagens européer var ett resultat av hästnomadernas invasion.

En rimlig hypotes, med tanke på hur nomadsamhällen brukar vara organiserade, är att deras sociala system byggde på manliga eliter som lade beslag på och monopoliserade olika resurser.

Troligen monopoliserade de styrande männen också kvinnorna i samhället, ett beteende som är välkänt i modern tid från mongolernas samhällen. Det har beräknats att 16 procent av den manliga befolkningen i Asien är ättlingar till mongolernas störste härskare, Djingis Khan.

Deras avkomma bör också ha haft betydligt större överlevnad än andra barn eftersom de kunde växa upp skyddade och i stort överflöd. Efter ett antal generationer kan deras linjer ha blivit extremt dominerande.

Forskarna påpekar att liknande släktträd på moderslinjen, genom studier av mitokondrie-dna som bara överförs från mor till barn, inte alls visar samma mönster - vilket är logiskt om resultatet är en effekt av ett extremt mansdominerat system.

Intressant nog visar analyserna att de tre linjerna så småningom splittras upp på en stor mängd mindre släktgrenar. Detta skedde lite längre fram under bronsåldern för mellan 2 100 och 4 200 år sedan.

Uppsplittringen var en effekt av att antalet män som lämnade avkomma efter sig hade ökat dramatiskt, i sin tur en effekt av att befolkningen under den här perioden ökade kraftigt i Europa hela vägen från de brittiska öarna till Balkan.

Förändringen kan ha berott på att de sociala systemen åter förändrades. Kanske nomadernas samhällen med manliga eliter och polygami ersattes av mer jämställda sociala system där monogami blev norm istället för undantag.

TT

Mer läsning

Annons