Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Solceller är en gökungen i energipolitiken

När det gäller solpaneler gör man bäst ’klimatnytta’ genom att avstå från dem.

Visst är det väl märkligt att de som tror att jakten på koldioxid är meningsfull satsar miljarder på bidrag och subventioner på elproduktion med dubbelt så mycket koldioxid som svensk elproduktion har i genomsnitt!

Detta gör vi för att minska våra utsläpp som är 0,1 procent av världens koldioxidutsläpp. Utsläppen från tillverkning av panelerna sker i stor utsträckning i Kina. De står för 28 procent.

Under ett antal år har vi med skattemedel stöttat investeringar i solceller. Privata, kommunala och företag. Senaste året en dramatisk ökning av installationer. Vi har nu i landet 44 000 solcellsanläggningar med en sammanlagd installerad effekt av 684 MW.

Samhällets totala kostnader för stödet är svårfångat men torde ligga omkring 4 miljarder. Bara 2019 - 2020 2 miljarder. Till det kommer 60 öre/kWh skattelättnad för el som privatpersoner säljer till nätet.

Budskapet i politiken och reklamen är att el från solceller blivit så mycket billigare och är så lönsamt idag. Det leder till frågor. Är det billig el? För vem är det lönsamt?

Och finns den klimatnytta vi köper för skattebetalarnas pengar?

Enligt Energimyndigheten, Vattenfall och Elforsk är solceller den dyraste elen som produceras i Sverige. Lönsamt kan det vara för privatpersoner. Vinnarna ekonomiskt är företag i solcellsbranschen. Den stora förloraren är skattebetalarna.

Ur samhällsperspektiv är därför vurmen för solceller obegriplig.

Hittills spenderade miljarder ger så lite att Svenska Kraftnät inte ens har det som en faktor i försörjningsplanen.

Sett till hur mycket energi man utvinner för den energi som används för energiutvinningen är solceller med bred marginal det minst effektiva sättet att producera el.

Riksrevisionen är också kritisk mot stödet av solceller. (RiR 2017:29).

De statliga stöden till solceller baseras på underlag som saknar genomarbetade samhällsekonomiska analyser. Efter den sågningen ökade man för säkerhets skull stödet med 500 miljoner 2019.

Nästan all mänsklig aktivitet som vi tar för given kräver energi. Vi behöver energi som är pålitlig, i tillräcklig mängd precis när vi behöver den och kostnad låg nog för att alla ska ha råd med den. Det gäller i vårt land och det gäller globalt.

Varken sol- eller vind-

energi kan uppfylla de kraven. Någon form av styrbar energi måste finnas tillgänglig. Alltid.

Vi borde aldrig slarva bort våra resurser på detta sätt. Särskilt meningslöst ur samhällsperspektiv är solcellsstödet. Vårt land har nog med problem, som kräver stora resurser för att komma till rätta med. Inte minst nu efter coronakrisen. Stäng snarast detta slukhål av skattemedel.

Allmänheten är vilseledd. En del upplever att de tar ansvar för klimatet. Andra förstår men tar gärna emot subventionerna om man har råd med investeringen initialt.

Bäst samhällsansvar tar man om man avstår. Solpaneler är den mest onödiga gökungen i energipolitiken.

Evert Andersson

Fri debattör

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel