Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bredden ska leda ÖSK mot toppen

Segern borta mot Häcken gav ÖSK tre poäng i tabellen. För den fortsatta framtiden var den betydligt värdefullare än så.
Bredden visade sig ju vara toppen.

Annons

Häcken beskrivs ofta som ett kvarterslag i skymundan av de andra klubbarna i Göteborg. Sant men ändå helt fel.

Laget från Hisingen får förvisso aldrig de stora rubrikerna. Men truppen är stark, har ett kreativt spel lett av skicklige tränaren Peter Gerhardsson. Och framför allt – klubben har pengarna. I sammanställningen av allsvenskans ekonomi som i dagarna presenterades av förbundet tillhör Häcken de fyra klubbar som har intäkter på över 100 miljoner kronor. Med sina 103 miljoner är siffran dubbelt så stor som exempelvis ÖSK:s. Förklaringen är ungdomssuccén Gothia cup som förra året drog in 68 miljoner kronor.

Detta som en bakgrund att Häcken ska tas på betydligt större allvar än vad många gör. Att sedan inte klubben kan plöja ner några av alla dessa miljoner i en bättre gräsmatta på Rambergsvallen är en gåta.

ÖSK kom till spel på skärtorsdagen tilltufsade efter sin snöpliga förlust hemma mot Gefle. Plötsligt hade säsongens utropstecken förvandlats till en hel del frågetecken, särskilt försvarsmässigt.

Då gör tränare Sixten Boström sin kanske största förändring någonsin under Örebrotiden. Både i val av spelare och taktik mot målglada Häcken.

Rutinerade mittfältsnavet Magnus Kihlberg bänkas. Attackvillige Alejandro Bedoya blir defensiv kugge och Erik Nilsson får bilda offensiv spets. Ett så överraskande drag att man trodde det var tryckfel i matchprogrammet.

Gränsen mellan geni och galning kan ibland vara hårfin. Sixten Boström vågade. Och vann.

Alejandro Bedoya var trots sin smärtande vänstervrist en lysande bollvinnare. På köpet visade Nordin Gerzic formen vi länge saknat. Och när en lagom uppretad Magnus Kihlberg kastades in på planen i andra halvlek gjorde han ett kanonjobb i defensiven.

Precis den effekt Sixten Boström säkert hade hoppats på men inte kunnat räkna med.

Att han dessutom beordrat fler långa uppspel från backlinjen över egna mittfältet förstärker bara bilden av en ÖSK-tränare som börjat jobba med en bredare verktygslåda än vi vant oss vid.

ÖSK tog en stark seger. Framför allt som lag. Att Marcus Astvald fick komma in och avgöra underströk bilden av att mer än bara elva startspelare vann poängen.

I år har ÖSK en bredare trupp än någonsin. Det ställer stora krav på ledarskapet för att inte missnöje ska sprida sig. Så många som möjligt måste känna sig delaktiga i med- och motgångar.

Därför var bänkningen av Kihlberg en viktig signal till hela truppen. Kan man peta den 37-årige mittfältsmotorn går ingen säker. Den insikten tror jag ger ännu bättre resultat på sikt.

Men ingen regel utan undantag. Trotjänaren Fredrik Nordback kan inte vara helt nöjd med sin roll just nu. Vicekapten men ändå inget spel. Undrar hur många gånger till han orkar värma upp längs sidlinjen utan att få komma in på planen?

Allra sist: Vem älskar en sportchef?

Nej, jag pratar inte i egen sak. I det här fallet syftar jag på ÖSK:s sportchef Lennart Sjögren.

Ingen fick stå ut med så mycket kritik från fansens sida under vinterperioden, då när rubrikerna mest handlade om spelare som lämnade klubben.

I dag är bilden en annan. Truppen vimlar av kvalité på många positioner. Värvningen av Paulinho på ”övertid” fick det sista motståndsfästet att falla. ”Kung Sjögren” heter det nu i NA:s läsarkommentarer.

Jag tycker han är värd det efter flera års slit i kulisserna i en mycket utsatt roll för bygget av ett framgångsrikt lag.

Fast passa på att njut nu. Inget är en sådan färskvara som beröm i en allsvensk verklighet.

Den som tvivlar kan alltid ropa Gefle.

Mer läsning

Annons