Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dags nu att skrota tjuriga polacker

Vi ska köra SM-final mot Dackarna, deklarerade Indianernas lagledare Dalle Andersson på speedwayens upptaktsträff på fashionabla Globe Hotel i Stockholm före seriestarten.
Men det blev precis som vanligt.

Annons

Säsongen tog slut i ett höstmörker i en kall, ogästvänlig urskog utanför Gislaved. Uppätna av lejon – igen. Och Dalle var inte ens där. Han var på BB och ersattes av en discjockey.

Jag vet inte varför Indianernas polska förare ser ut som sura bärplockare som blivit bestulna på sina korgar så fort de stiger in i depån i Gislaved.

2008 satt Adrian Miedzinski och tjurade när det tog slut i kvartsfinal.

2009 gnällde Grzegorz Walasek och Piotr Protasiewicz som små barnungar över att banan var för blöt och laget forsade ur i semi.

I går kom inte ens Daniel Jeleniewski ill matchen. Sjuk, hävdade han själv men många tvivlade.

Kanske är det just lagsammanhållningen, eller bristen på sådan, som gör att Indianerna står och stampar på samma fläck.

Den genomtrevlige Zorro Zetterström försöker lätta upp stämningen, men det är sällan man ser några spontana leenden eller hör några glada tillrop mellan indianförarna i depån. Där finns inga skratt som smittar. Språkförbistringen är givetvis en anledning men inte hela sanningen.

Det är dags att skrota tjuriga polacker. Till nästa säsong hoppas jag att Indianerna sparkar ut Walasek och Jeleniewski. Med Protasiewicz är det annorlunda. Han har räddat laget under många svåra år och är en av klubbens stora i historien. Han förtjänar att behandlas därefter. Men att kurvan vänt även för den gode Pepe kan alla se.

Inför säsongen fanns det en övertro på de danska nyförvärven Bjarne Pedersen och Niels-Kristian Iversen. Indian-supportrarna jublade över dubbelvärvningen från Västervik och danskarna anlände i limousine till ett krogspektakel inne i Örebro där de presenterades.

Både Pedersen och Iversen är två skickliga yrkesmän men några etablerade världsstjärnor har de egentligen aldrig varit. Alla elitseriekonkurrenter har förare av samma dignitet. Iversen har levererat lite mer än Pedersen men ingen av dem har lyft laget.

Jag anser att Indianerna måste bli bättre på att scouta utländska talanger. Lär av Vargarna som varje höst kallar hit några av världens mest lovande juniorer till en tävling på sin hemmabana och sedan knyter upp de bästa. På så sätt har Norrköpingslaget varit först på den svenska marknaden att plocka talanger som britten Tai Woffinden och dansken Michael Jepsen Jensen. Kan man fånga upp talangerna tidigt och förädla dem så blir det billigare i slutändan. Mycket bättre än att exempelvis betala 39-årige Zorro Zetterström 27 000 kronor per seriematch i fast avgift. Med sådana löner är det inte konstigt att klubb efter klubb dukar under.

Indian-ledningen har under året kommit på kant med tre av sina förare – Leon Madsen, Renat Gafurov och Daniel Jeleniewski. Tecken som tyder på att allt inte står rätt till i klubben där ordförande Dan-Åke Moberg och lagledare Dalle Andersson styr med järnhand. Utan att ha någon åsikt om vem som gjort rätt eller fel så tror jag att ledningen behöver ta sig en funderare på varför det skurit sig med flera förare. Så kan det givetvis inte hålla på i längden, då har klubben snart inga förare kvar.

Fanns det då inga ljuspunkter 2010?

Jodå – utanför banan. På bortre raksträckan står numera en fräsch sittplatsläktare. Äntligen ser motorstadion i Sannahed ut som en riktig speedwayarena och man behöver inte skämmas vid första anblicken.

Mer läsning

Annons