Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Förhalad ridskola pinsamt för Kumla

På Kumlasidan här i NA har vi dom senaste tre åren kunnat följa turerna kring ridskolans vara eller inte vara i Kumla kommun. Det började när Britt Pärsson slutgiltigt la ner sin ridskola driven i privat regi efter att i flera år ha aviserat att det var dags att dra sig tillbaka efter ett yrkesliv i ungdomarnas och hästarnas tjänst.

Annons

Med ridskolan försvann inte bara möjligheten att lära sig rida. Ridskolan fungerade indirekt som en gratis ungdomsgård och är en betydligt bättre miljö för unga tjejer och killar än att hänga på stan.

Förhandlingarna mellan familjen Pärsson och kommunen om att överta ridskolan strandade i samma veva och då hette det att kommunen snabbt skulle bygga upp en ny ridskola på någon annan bättre plats. Alla som hade hängt i Hagaby skulle absolut få någonstans att ta vägen. Men nu tre år senare har fortfarande ingenting hänt. Ja det verkar inte ens vara klart var ridskolan ska ligga, vad den får kosta eller vem som ska driva den.

Kommunen menar att det dröjer för att det inte finns någon entreprenör som vill driva en eventuell ny ridskola. Ridfolket försöker förklara att den vision kommunen ser framför sig inte är realistisk. Det måste gå att få en verksamhet att gå runt och helst såklart med vinst om någon ska vara intresserad. Med den budgeterade ridskola som just nu är uppe på tapeten är det inte möjligt. Men så här tre år senare fortsätter kommunen ändå med en åsnas envishet att tro att det går trots att sakkunskap saknas. Summeringen är att det händer nada och ingenting.

Är det så att ridsporten som vanligt får stå tillbaka? Plötsligt kom någon på att Kumla behövde en konstgräsplan och lika snabbt var den klar fast det redan fanns möjligheter att spela fotboll. Samtidigt som en ridskola ska utredas och utredas och under tiden blir ungdomarna utan möjlighet att rida. Kumla kommuns icke-agerande är inte schysst mot alla dom ridskoleelever som bara lämnades vind för våg med tomma löften.

Inte nog med att Britt Pärssons livsverk gått till spillo. Vad blir kostnaden för dom förlorade unga som i stället för att pyssla med hästarna och vara med kompisarna i stallet får roa sig bäst dom kan på stan? Och är det inte dumt ur ett ekonomiskt perspektiv att inte överta den upparbetade kundkretsen? När, eller kanske snarare om, en ny ridskola blir verklighet så får man börja om på noll.

Kanske är jag hård men jag tycker att det är pinsamt att en stor och livskraftig kommun som Kumla som hårdsatsar på att öka befolkningen inte kan få tummen ur och göra slag i saken. Ska det bli en ridskola eller inte? Om det fortsätter i det här tempot har en hel generation Kumlaungdomar gått förlorade för ridsporten.

Mer läsning

Annons