Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Förlusten i Malmö ett steg framåt

Man kan se på förluster på väldigt många olika sätt.
Efter ÖSK:s krasch i Malmö är det många som har spytt galla över laget och spelarna.
Många som kritiserat håglöshet och passivitet och de så kallade enkla misstagen. Jag har hört det överallt där jag vistats.

Annons

På kaféer, ibland lunchskvallret, i affären och på tåget.

Frågan är om inte till och med hunden min grymtade där bakom skägget nu i kväll när hon tog sin kissrunda. Jag tyckte jag hörde nått om naivitet också.

Vi brukar ju ofta använda sådana där ord om att: ”det är lätt att säga med facit i hand”.

Och visst är det lätt att säga det. ÖSK var usla med slutfacit i handen. Usla i andra halvlek.

Men naiva? Ja, kanske. Men inte helt säkert.

För faktum är att jag under mina tio år som fotbollsanalytiker aldrig sett ett så modigt ÖSK på en bortaplan. Stora delar av den första halvleken stormade ÖSK fram med offensiv kraft, framförallt Astvald och Bedoya men även Olsen och Porokara fyllde på in i straffområdet. Mål där och jag är övertygad om att vi fått a different story. Istället förstör två snabba försvarsmisstag dagen för bortalaget. Klantigt och onödigt förstås.

Men det är den här utvecklingen av fotbollen som jag har propagerat för ända sedan jag flyttade tillbaka till Örebro för ett knappt decennium sedan. Bankat min panna blodig mot de starka konservativa krafterna. När jag var som mest kritisk mot klubben handlade det mesta om rädsla och skyttegravstaktik. Backa hem, tråka ut, förstöra, sparka ner.

Destruktivitet stod nedskrivet som en reklamslogan på spelarnas ryggar.

Och det var många som stod bakom detta. Skyddade det, hyllade det.

Identifierade sig med tråk, stök och bök.

Fine.

Gillade man det så kommer man aldrig att köpa mina argument.

Visst är det möjligt att man kan kalla Sixten Boström för naiv. Än så länge skulle jag själv aldrig göra det. Men jag kan förstå synpunkterna på detta.

Framtiden får visa vilket som är rätt och vilket som är fel.

Själv skulle jag istället placera orden mod och utveckling i hans panna.

Sixten har en grundmurad tro på sin spelidé, han tror på sina spelare och är övertygad om att dom har tillräckliga kvaliteer för att själva kunna kontrollera matcherna och via det bollinnehavet kunna flytta upp lagets positionsspel så långt att dom faktiskt har en rimlig möjlighet att göra mål. Sixten vill att det sker båda hemma som borta.

Det kommer att kosta en och annan smäll på käften, tro inget annat, det kommer fler av MFF:s jabbande med vänstern och knocken med högern.

Men i det långa loppet, om Sixten får vara kvar, och tillåts att laborera med en än starkare spelartrupp som klarar och vågar att anta utmaningen om att utveckla sig själva och laget. Då kommer framtiden vara ljus för ÖSK och dess strävan om att först nå topp tre och till sist, någonstans där framme, lyfta en buckla.

Sixten må vara en kärv, lite butter, grubblare privat men den fotboll han håller på att försöka skapa här i stan är från lyckliga gatan.

Jag hoppas verkligen att han lyckas med sin mission.

Mer läsning

Annons