Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jordgetingar gillar orienterare

Getingstick, sårskador och vrickningar – det är de vanligaste åkommorna som behandlats på O-ringens ambulerande ”vårdcentral”. Ett fältsjukhus som tagit emot över 500 patienter den här veckan.

Annons
Ulf Nordström syr Gustav Davidsson (OK Klemmingen, Gnesta) med två stygn i handen och på britsen till vänster ligger Nina Jeanette Tolelhaug (Eiker OL, Norge) och tar igen sig efter ha fått 6-7 getingstick i båda låren.

– Ungefär var fjärde löpare som kommer hit har blivit stuckna av jordgetingar, berättar Lars Ryttberg, medicinsk ansvarig under O-ringen.

– Vi hjälper också till att ta ut skräp ur ögonen. En vanlig insats efter en etapp.

@NA Fråga:Inga allvarliga tillbud?

– Nej, vi har varit förskonade från svårare olyckor. Även om vi skickat in 15 patienter till USÖ för röntgen är det hittills ingen som tvingats åka med blåljus, fortsätter han.

Svår allergichock

Det svåraste som hittills inträffat var en allergichock efter ett antal getingstick.

– Vi jobbar åt landstinget även under den här veckan, men vi har flyttat ut sjukvården till tävlingsplatserna samt har en tillfällig ”vårdcentral” i Navet skola, granne med O-ringenstaden. Allt för att avlasta sjukvården i Örebro, berättar Lars Ryttberg.

Organisationen är bantad jämfört med för tio år sedan i Hallsberg. Nu har Lars Ryttberg 16 personer till sin hjälp ute på etapperna och fyra på Navets skola.

Rutinerade läkare

Det är rutinerade läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, ambulanspersonal och sekreterare som snabbt kan ställa en diagnos och behandla skador som uppstår på etapperna.

– Det är lite annorlunda arbetsmiljö ute på fältet. Här är allt mer prestigelöst, men alla tycker det är jätteroligt, inskjuter Birgitta Westberg som är ansvarig för sjukvårdsorganisationen.

– Vi har också god hjälp av hemvärnet, som har sjukvårdare ute i skogen, och samarbetar med Frivilliga motorcykelkåren som hämtar och kör hit de som inte kan ta sig till sjukvårdstältet för egen maskin, fortsätter hon.

Men orienterarna är ett segt släkte. Det är färre än tio som hittills hämtats ute i naturen.

Möts av sjuksköterska

När patienterna kommer till sjukvården möts de av en sjuksköterska som sorterar och prioriterar skadorna.

– En del går vidare till sjukgymnasterna, andra förs till någon läkare som syr ihop en del småsår. Det är bara svårare arm-, fot- och knäledsskador som körs in till Örebro för röntgen.

– Men sedan kan det förstås hända att en del åker direkt till akuten med sina skador, säger Ryttberg.

Håkan Bågenvik

Mer läsning

Annons