Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Sundhages växande namn dolde problemet

NA:s sportchef Anders Uddling om det svenska VM-fiaskot i Kanada och Sundhages framtid.

Annons

Förbundskapten Pia Sundhage hade en vision. Den sköt Tyskland i sank. Hennes missionen med det svenska landslaget måste därmed vara över.

Låt oss först fastslå en sak: ingen enskild person har betytt mer för damfotbollen i Sverige än Pia Sundhage. Oavsett hur svag landslagsinsatsen var i Kanada kan ingen ta det ifrån henne.

Få tränare har en så smittande och medryckande attityd till sitt uppdrag. Jag har haft förmånen att följa Sundhage på nära håll de tio senaste åren. Från de första träningspassen med Kif Örebro till OS-guld med USA och svensk EM-yra på hemmaplan.

Framgångarna har varit enorma. Omvärldens beundran stor. Vi i media har älskat alla hennes rättframma utläggningar, hennes generösa och öppna stil kring allt som haft med hennes lag och spelare att göra.

Effekten blev att Sundhages namn vuxit sig större än alla spelare hon basat över. Större än landslaget självt. Och alla i omgivningen har blint litat på att hennes namn och skulle räcka för en ny succé.

Den historiskt dåliga VM-insatsen är därför inte bara ett fiasko, det är en brutal kraschlandning som måste få alla som jobbar för svensk damfotbolls bästa att vakna.

Sundhage lyckades inte att få de svenska nyckelspelarna att prestera med anfallsstjärnan Lotta Schelin som tydligaste exempel. Fyra matcher, noll avslut på mål. Sveriges offensiv var bedrövlig men inledningen mot Nigeria visade också att defensiven hade stora blottor.

Detta försökte Sundhage reparera mot Tyskland genom att starta med fyra mittbackar med ytterligare förvirring som följd. Sverige gav bort kommandot innan domaren ens blåst igång matchen.

Detta felval är förbundskapten Sundhage högst skyldig till.

Det största problemet är dock ett annat: under tre förbundskaptensår har ingen ny landslagsstjärna slagit igenom. Vi litar fortfarande i mångt och mycket på samma namn som under Dennerbys kritiserade era. En generationsväxling är nödvändig och den tror jag någon annan än Sundhage är bättre lämpad att leda.

Om Sverige inte lyckas krångla sig till OS nästa år via kval väntar nästa mästerskap först 2017 i form av EM. Därför är det lika bra att en ny röst får ta över rodret redan nu. Tony Gustavsson kan vara ett namn.

Och Sundhage? Ja, jag vill fortfarande se henne bli första kvinna att leda ett svenskt herrelitlag. Då får hon också den tid hon efterlyser att långsiktigt forma en trupp igen.

Anders Uddling, sportchef NA.

Mer läsning

Annons