Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Som om da Vinci inte målat klart

Resultatmässigt rekordbra, semifinal i Svenska cupen och för första gången någonsin en utmanare till den fantastiska fyran som äger den allsvenska toppen. 
Ska man överge ett lag som är mitt i en förvandling som man själv är konstnären bakom så ska det vara för paradiset.

Annons

Få platser på jorden beskrivs så vackra som ögruppen Seycellerna i indiska oceanen. När Richard Holmlund flyttar i mitten av augusti gör han det dit – utan att ta varken regn eller konstgräset på Behrn arena med sig. Däremot sin flickvän som är från just Seychellerna. Bara en dåre hade stannat. Det tragiska: Att han aldrig hann fullborda sitt verk och var tillräckligt nyfiken att se slutresultatet. Lite som om da Vinci hade skippat att måla klart ansiktet på Mona Lisa.

När Holmlund lämnade Umeå IK efter fem år hade han vunnit allt som gick att vinna och gjort klubben till bäst i världen. Bordet var dukat, det självspelande pianot spelade vidare med Andrée Jeglertz som ny tränare.

Efter alla Holmlund-år i UIK tänkte alla likadant. Allt från materialaren till Hanna Ljungberg. I alla lägen. Jag tror knappt att det hade behövts en ny tränare. Du och jag hade förmodligen kunnat tagit över Umeå i det läget och levt vidare på arvet.

I Kif Örebro blir det hundra gånger svårare. Dels för att spelarna fortfarande befinner sig i en process, dels för att många av spelarna är nya och inte varit med på den korta och intensiva resan med Holmlund. På lång sikt är smällen brutalare än när Pia Sundhage hastigt och olustigt hoppade av bara veckor innan den allsvenska starten 2007.

Nu tvingas Kif återigen ta sig en funderare på om det är rätt väg att sikta högt med meriterade tränare – som format laget på sitt starka och unika sätt – innan de övergett klubben i känsliga lägen. En lockande väg, men onekligen väldigt riskabel och utan trygghet till ett långsiktigt tänk.

På kort sikt kommer säkert Bernhard Nilsson, som färgats av Holmlunds fotbollstänk, kunna hålla uppe ungefär samma riktlinjer.

Men att säga att det håller i längden är bara att ljuga. Få damtränare är så jobbigt krävande, få så högljudda – ännu färre så framgångsrika som Holmlund.

Kifs klubbchef Thomas Rasmusson säger att tron och förhoppningen är att allt ska fortsätta rulla på, som om Richard bara är hemma sjuk en dag och det är Bernhard Nilsson som ensam sköter laget. När jag frågade Holmlund hur lika han och Nilsson verkligen är som människor svarade han:

– Inte mer än att vi dricker samma whisky ...

På fredagen nåddes vi av beskedet att uppmärksammade ÖSK-spelaren Yunus Ismail, som levt i Sverige i sex år under avvisningshot, drabbats av en stroke. Bara 23-år gammal. Nu, mer än någonsin, är det bara att hoppas att han får sitt liv tillbaka.

Mer läsning

Annons