Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Trots avgångarna - mer måste hända i ÖSK

Avsatt tränare, avsatt sportchef. I helgen var det rena ketchupeffekten för ÖSK-ledningens agerande.
Ändå bör inte sista ordet vara sagt innan arbetsron återvänder till Behrn arena.

Annons

I helgen snurrade det fort kring ÖSK. Som utomstående var det inte lätt att hänga med i alla svängar. Frågan är om alla inom organisationen hunnit med de tvära kasten. Under lördagens presskonferens när nye huvudtränaren Per-Ola Ljung presenterades tyckte jag mig se en del slitna ledare omge skåningen. Och det berodde uppenbarligen inte enbart på ordförande Åqvists påtagliga förkylning.

Tydligt är att ledningen stressat fram en ny tränarlösning efter det att Gefle i matchens sista spark sänkte ÖSK på Strömvallen. Någon färdig handlingsplan för vårens bakslag fanns inte. För en vecka sedan fanns ju inte ens P-O Ljung tillgänglig på marknaden.

Men tabellraset blev också starten för operation omprövning av hela den grund som klubben byggt sin nya tillvaro på efter tvångsnedflyttningen till superettan hösten 2004.

De verktyg som fungerade för renoveringen visade sig inte vara lika lämpade för utbyggnaden av satsningen mot den allsvenska toppen. Enskilda felbeslut, som var för sig inte var så svåra, blev sammantaget plötsligt grunden för den stora kollapsen.

Mest uppenbart är att klubben haft för liten fotbollskompetens på ledande poster. Det sportsliga är ändå först som sist det viktigaste kapitalet ÖSK ska ha i sin marknadsföring och rekrytering. Därför måste nya personer in i styrelsen och andra lämna när tillfälle ges.

Tränaren Sixten Boström fick ta den första smällen. Och största. Jag tycker faktiskt det var direkt ovärdigt av klubben att fortsätta framhärda att man fortfarande ser honom som anställd samtidigt som ersättaren presenterades. Dessutom blir det extra förvirrat av att klubben redan plockat bort hans namn och bild från hemsidan under fliken personal. Det ger en fadd eftersmak.

Annars skrev jag själv att Boströms avgång var den första utväg jag kunde se i den återvändsgränd ÖSK hamnat i. Men också att det vore orättvist att enbart lägga skulden på en enda person.

Klubbledningen tycks resonera likadant genom att dagen efter P-O Ljungs inträde meddela att sportchef Lennart Sjögren ska sluta. I likhet med Boström har Lennart Sjögren gjort mycket gott för klubben genom åren. Han har ofta hamnat i skottgluggen för kritik trots att han inte alltid haft mandat att agera annorlunda.

Men i likhet med en huvudtränare måste också en sportchef visa resultat. Och göra det år efter år.

Antingen genom lyckade värvningar eller lysande försäljningar. Det har tyvärr varit alldeles för lite av de båda sakerna i ÖSK mot slutet.

Att Sjögren ska fortsätta sin uppgift säsongen ut känns däremot märkligt. Hur stort klubbhjärta han än har kommer han i omgivningens ögon att vara vingklippt. Hur ska Sjögren kunna locka nya spelare till Örebro när han själv är på väg att lämna?

Huvudtränaren P-O Ljung kommer till ett lag och en klubb som söker sin nya form. Han som säger sig gilla tuffa utmaningar har onekligen fått något att bita i. Lyckas han med sitt uppdrag blir han odödlig i Örebro. Misslyckas det lär få anklaga enbart honom. Ändå ett helt okej utgångsläge för den som vill få närkingen att byta talesätt till ”det går visst”.

Allra sist: ÖSK har nu också uttalat en målsättning med årets säsong. Den är lika enkel som självklar: allsvenskan 2013.

Nu återstår bara det svåraste – att uppfylla den.

Mer läsning

Annons