Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tur att det aldrig är tråkigt att vinna

Seger och säkrat kontrakt.
Det är väl egentligen allt som betyder något.
För det vore synd att säga att ÖSK-Halmstad bjöd på någon sprudlande fotbollsunderhållning.

Annons

En bit in i andra halvlek, där passningskvaliteten var lika dålig som rörligheten, satt jag och längtade tillbaka till två timmars föreläsningar från studietiden om tyske samhällsfilosofen Jürgen Habermas mest kända verk ”Borgerlig offentlighet”. Då har man, som ni kanske kan lista ut, inte särskilt roligt.

Men det är svårt att klandra lagen för det. Halmstad har varit klart sämst hela säsongen och en biljett till superettan är sällan något som brukar höja ett lag. ÖSK har å sin sida gjort sitt bästa under hösten för att ta upp kampen med Halmstad om att vara formsvagast i serien. Därför är det fullt förståeligt att poängen prioriteras först. Skönspelet får komma i andra hand.

Sixten Boström skickade ändå ut en startelva som såg bättre ut än på länge. För mig är det ingen som helst tvekan om att Rama- Paulinho-Lushtaku är den bästa anfallstrion han förfogar över just nu. I alla fall så länge Andreas Haddad fortfarande går skadad. Trion visade också en vilja som gjorde att ÖSK kunde koppla greppet och matchen både spelmässigt och i målprotokollet.

Paulinho cykelsparkade, men missade. I stället snappade Rama upp bollen och satte ledningsmålet. Och efter det dog en stor del av underhållningsvärdet i den här matchen.

Men att vinna är å andra sidan aldrig tråkigt. Och de 4 300 som hade betalat entrépengen kompenserades i alla fall med tre poäng. Gott så, med tanke på de problem ÖSK har haft den senaste tiden. Inte minst ger det lite arbetsro och viktig självförtroende-boost inför cupsemin mot Helsingborg om ett par veckor. Där räcker den här kollektiva prestationen inte långt. Men individuellt finns det en spelare som visade klassen.

Jag tänker på Valdet Rama som gjorde en av sina absolut bästa matcher i ÖSK-tröjan. Sixten Boström förklarade hans formtopp med att han för en gångs skull fått vara helt skadefri och kunnat göra ordentliga träningspass. Kanske är det inte svårare än så.

Det är mycket som har gått emot ÖSK den här säsongen. Långtidsskador, småskador, halvskador. För att inte tala om spelarförsäljningarna. Icke desto mindre så är detta realiteter som alla klubbar måste förhålla sig till. Det är bara att gilla läget och bygga laget därefter.

Därför är det så klart helt rätt att starta en U21-satsning till nästa säsong. ÖSK Ungdom har inte gjort någon glad den här säsongen och med tanke på hur dåligt flera av nyförvärven har presterat måste fler egna produkter vara en given målsättning.

En värvning utifrån skulle jag dock villa se. Han heter Anel Raskaj och spelar med tröja nummer tio i Halmstad. Han styrde gästernas spel med självklar och fin bollbehandling i går. Att sedan de blåklädda är alldeles för ineffektiva i straffområdet kan inte han hjälpa. Vad jag förstår sitter han också på ett utgående kontrakt. Precis en sån spelartyp som passar perfekt in i Sixten Boströms lagbygge. Då blir nästa säsong betydligt roligare än i går för besökarna på Behrn arena.

Mer läsning

Annons