Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tystnaden är min nya kick

De stora portarna till livet öppnas ofta genom att betrakta och fundera över döden. På långfredagens kväll satt jag i en hyrbil på en nästan öde motorväg på klippavsatserna utanför Jönköping.

Annons

Tranströmer läste dikter och pratade om döden från ett repriserat program på P1 medan den nästan mörkröda solen hade börjat dra påslakanet över sin kropp.

Det var så disigt att man nästan inte såg Vätterns vatten men solens spegling låg ändå där och guppade. Ett enkelt piano klinkade mjukt till radioprogrammets rytm.

Fortfarande var jag pigg av det rus man får av att vara inne i flowet av sitt jobb. Sju matcher på nio dagar i sex olika städer. Börjar känna mig som ett rockband på turné.

Det är verkligen inte den Golgata som Jesus fick uppleva fram till korsfästelsen under den lååånga fredagen. Även om en del av fotbollsklubbarna i allsvenskan upplever en egen variant av korsfästelse just nu. Det kan vara tungt att vara fotbollspelare och tränare ibland. Just nu allra mest i IFK Göteborg, Halmstad BK, Syrianska FC och Djurgården IF.

Min långa dags färd mot en avslutande kall belöningsöl sent hemma i soffan inleddes med väckning 07.15 på Arlanda. Brukar alltid känna mig som en internationell globetrotter när Thai Airs stora jumbojet möter ögonen i rulltrappan ner från Radisson hotel i Sky City.

Denna långfredag stod den inte där och det kändes en smula fattigare. Ett par timmar senare var jag i Köpenhamn och hoppade på Öresundståget till Helsingborg, från centralen blev det taxi för att hämta upp min hyrbil.

Skrattade till då taxichaffisen sa: Hej då mannen!

Drog till Olympia för att jobba på den stentrista och dödligt sövande matchen mellan Helsingborg och Syrianska. En passande match till denna dödens och pinans helgdag.

Satte mig snabbt i hyrbilen efter match, köpte lite vatten och en glass och drog iväg över Skånes platta slättlandskap. Njöt av tystnaden och mådde riktigt bra.

Det är ett av de mest avslappnade tillstånden jag vet. Tystnaden efter larmet i öronen under match då publikljud och min egen och kommentatorns röst växer till orkanstyrka.

Tystnaden är också en port till livet. Själv hamnar jag då och då i de där portarna. Det kan gå snabbt och det gäller att suga tag i ögonblicket när det dyker upp.

Jag går igång på det här livet. Det ger mig livslust, det ger mig de kickar jag lärt mig älska.

Kicken av direktsändning, fokuseringen men lika mycket tystnaden efteråt.

Idag bär det iväg till Borås för nästa eventuella krislag spelandes i gult.

I morgon till Södertälje...

Mer läsning

Annons