Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Var går gränsen för vilka som ska betala?

Ska vissa fotbollsklubbar själva betala för att polisen upprätthåller ordning i samband med matcher? Vissa, men inte alla? Och vad är skillnaden mellan ett bolag som arrangerar fotbollsmatcher och ett som driver nattklubb? Det är i grunden det som är frågan. Var går gränsen mellan vilka som ska betala och vilka som ska slippa.

Annons

NA skrev om det faktum att polisen i Örebro kan tänka sig att låta ÖSK betala för statens kostnader i samband med allsvenska fotbollsmatcher i stan. Det startade en rätt vild debatt, med både mer och mindre relevanta argument åt båda håll. För och emot.

En kärnpunkt som tycks ha gått många förbi är att det handlar om bevakning inne på arenan. ÖSK, och alla andra arrangörer, svarar själva för ordningen inne på stadion under evenemanget. Och har kostnader för det, även om jag tror att ordningsvakterna som regel ställer upp ideellt.

Men ordningsvakterna måste stå under befäl av minst en polis. I grunden handlar alltså diskussionen om i fall ÖSK ska betala för den eller de poliser som för befäl under matchen inne på Behrn arena.

Skulle det hända något på läktarna som kräver polisinsats, då kan klubben hypotetiskt få stå för den kostnaden också. Men det som rör sig utanför arenan har klubben inte ansvar för.

Människor tar till sig en klubb, en färg, ett sammanhang i livet som handlar om att vilja hitta något att stå för och älska och dela med andra. Önskan att tillhöra. Problemet är att somliga människor ser just fotbollens plattform som lämplig för att bära sig åt som idioter. Som svin.

Det har egentligen inte med fotbollen och dess klubbar att göra, inte med idrotten i sig överhuvudtaget. Det finns människor som söker bråk, som vill skapa oreda. Samma killar, för det är alltid killar, med samma gängmentalitet som du inte vill stöta på utanför krogen en natt är de som du inte vill möta på stan efter en fotbollsmatch.

Vill vi bli av med det så är frågan – ska vi stänga alla krogar, slopa alla fotbollsmatcher? Ska vi överhuvudtaget ha evenemang där många människor samlas, och hoppas att bråkstakarna och deras problem försvinner?

Eller ska vi sätta en prislapp på alla former av ställen och tilldragelser där det samlas folk och kan tänkas bli stökigt?

Som det är nu tycks en gräns dras vid vilka evenemang som är ”vinstdrivande”. Det torde innebära att alla krogar med kvällsöppet snart har räkningar att vänta från ordningsmakten. Bara för att nämna en annan aktör i samhället än just fotbollsklubbar, och dessutom bara de som drivs i bolagsform.

I förlängningen är frågan om polisen överhuvudtaget ska ta betalt för tjänster från någon annan än sin uppdragsgivare, det vill säga staten. Det vill säga oss.

Är det någonstans rimligt att tänka sig att bara den som har råd med polisens hjälp ska få polisens hjälp?

Mer läsning

Annons