Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Stöd till etniska föreningar värdefulla för att fungerande samhälle

Svar  till insändaren SD: Slopa bidrag till etniska föreningar NA den 25 april.

Den 25 april fick NA:s läsare ta del av felaktigheter i en insändare rörande föreningsbidrag till etniska organisationer.

Det statliga stödet till organisationer bildade på etnisk grund har rötter som sträcker sig tillbaka till 1960-talet. 1975 infördes ett statligt verksamhetsbidrag till invandrar- och minoritetsorganisationer som fastslog att organisationerna utgör ett mycket värdefullt inslag i samhället och ska betraktas som en del av folkrörelserna i Sverige. Bidraget ansågs redan då långsiktigt bidra till att stärka etniska organisationer och deras medlemmars delaktighet i samhället. Vidare ansågs att etniska organisationer har en värdefull praktisk funktion då de kan underlätta anpassning i den nya omgivningen och medverka till att sprida information om förhållandena i samhället. De spelar även en viktig roll som språkrör för de olika invandrar- och minoritetsgrupperna i kontakter med myndigheter och andra organ i samhället. Föreningarnas demokratiska arbete ger medlemmar förutsättningar att bli aktiva medborgare i det svenska samhället. prop. 1975:26, s. 74 om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken.

Bland annat lyfts organisationers möjlighet att påverka sin målgrupps situation genom information och kunskap till nyanlända om hur det svenska samhället fungerar ...

Sedan 2008 har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (MUCF) fått i uppdrag att fördela detta bidrag till ett flertal organisationer utifrån kriterier i förordning (2008:63) om statsbidrag till organisationer bildade på etnisk grund. För att ta del av medel från MUCF måste föreningarna vara demokratiska organisationer med transparens, som i samarbete med andra aktörer inom civilsamhället och i kontakt med myndigheterna utövar sina lagstadgade rättigheter. MUCF lyfter i flera rapporter effekter av föreningsbidraget. Bland annat lyfts organisationers möjlighet att påverka sin målgrupps situation genom information och kunskap till nyanlända om hur det svenska samhället fungerar, bistå med översättningshjälp samt möjligheten att påverka målgruppens attityder om jämställdhet och hedersrelaterat våld. Organisationerna gör skillnad på olika sätt i samhället genom att svara på remisser eller genom inflytande över frågor på lokal nivå.

Självständighet och oberoende är den första principen som lyfter organisationers möjlighet att självständigt bedriva sin verksamhet utan obefogad kontroll eller inblandning av offentliga aktörer

Föreningsfriheten är en av de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna i 2 kap. 1 § regeringsformen och är en avgörande del i ett demokratiskt samhälle. Att genom slopat statsbidrag för etniska organisationer begränsa dessa aktörers handlingsutrymme försvagas det vi varnar om, själva demokratin. Det går också på tvärs från den nationella politiken för civilsamhället vilken vilar på sex grundläggande principer varav andemeningen i insändaren 25/4 inskränker på tre av dessa principer. Självständighet och oberoende är den första principen som lyfter organisationers möjlighet att självständigt bedriva sin verksamhet utan obefogad kontroll eller inblandning av offentliga aktörer. Principen om långsiktighet är den fjärde grundstenen i den nationella politiken för civilsamhället och menar att goda, långsiktiga och stabila förutsättningar är nödvändiga för civilsamhällets existens och verksamhet. Detta omfattar fördelningen mellan olika bidragsformer, stabilitet i bidragssystemen, rättsliga förutsättningar och de generella villkoren för civilsamhället. Den sjätte principen är mångfald. Olikheter inom civilsamhället är att betrakta som en tillgång i sig som bör ges utrymme genom ersättnings- och bidragssystem samt lagar och regler. Principen innebär att civilsamhället bör avspegla och omfatta människor från olika delar av befolkningen, bland annat genom att ge goda förutsättningar för människor att engagera sig i det. Prop. 2009/10:55 en politik för det civila samhället.

Vi anser inte att minskat handlingsutrymme för etniska organisationer genom slopat bidrag är en konstruktiv väg framåt för att säkerställa ett demokratiskt samhälle som lever upp till den nationella politiken för civilsamhället.

Örebro Rättighetscenter

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel