Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

”Trams” hinder för byggande i Örebro

Artikel 121 av 300
Val 2014
Visa alla artiklar

– Vi tycker inte att det byggs tillräckligt mycket i Örebro. Vi skulle kunna bygga mycket mer, säger Peabs projektutvecklare Anna Jansson.

Annons

Sörbyängen är en stadsdel som ska växa rejält. Färskaste markavtalet gäller kvarteret Kamomillen, där Peab planerar 90 bostadsrätter. En bättre handläggningstid och mer hjälp på resan mot avtal – det är vad Peabs Anna Jansson önskar av Örebro kommun.

– Handläggningen har tagit minst ett år för lång tid, säger hon.

Peabs projekt i kvarteret Kamomillen heter Söderängen. I första etappen ska det byggas fyravåningshus med 59 bostadsrätter, och ytterligare 32 lägenheter i en andra etapp. I Sörbyängen ska Peab också bygga sju radhus med äganderätt samt ett hyresrättsprojekt med ett lokalt fastighetsbolag.

– Men vi har tramsat och jamsat med kommunen sedan i december 2012. Jag har inget problem att ta ett nej, men det måste vara konkret så man vet hur man ska ändra och anpassa. I stället har det varit väldigt många åsikter från olika håll i kommunen, och otydliga beslut.

Hon vet att stadsbyggnadskontoret är underbemannat, men konstaterar att det här drabbar alla entreprenörer i Örebro.

– Det är bara att se hur det ser ut i Sörbyängen, där det är väldigt få som bygger. Och då handlar det om detaljplanelagd mark som stått byggklar i flera år.

Hon funderar rent krasst på om kommunen inte borde justera detaljplanen för Sörbyängen.

– Den tillåter väldigt stora hus, och vi ritar så stora hus som det går för att få ekonomi. Sen vill kommunen inte godta det, och vill att vi ska backa. Det här gäller en stor del av Sörbyängen.

Här ser hon också en brist på insikt om det affärstänkande en entreprenör måste ha.

– Jag förstår att man på kommunen är intresserad av exteriör och gestaltning, men om vi inte kan bygga så stort som detaljplanen tilllåter – då är vi förstås inte heller beredda att betala samma pris för marken.

Ett annat kostnadsdrivande krav är Örebro kommuns särkrav på energisnåla bostäder, som går utöver Boverkets regler.

– Det är inget stort, men komplicerar en del.

Som byggentreprenör är förstås själva bostadsmarknaden en viktig faktor. Bostadsrätter måste bli sålda, och hyreshus ge rätt avkastning för fastighetsägare och banker. En annan osäkerhetsfaktor för hyresrätter är företagsskattekommitténs lagförslag om begränsningar runt ränteavdrag.

Anna Jansson påpekar ändå att det hänt saker den senaste tiden på Örebro kommun.

– Vi har haft en del workshops tillsammans under våren, och kommunen har verkligen tagit åt sig och blivit mycket bättre. Det senaste projektet har gått mycket raskare fram.