Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

USÖ stängde en världsledande kvinnosjukvård

Annons

Mellan åren 2006-2015 deltog jag som kirurg i ett team med gynonkologer och gynekologer där patienter med spridd äggstockscancer behandlades med en kombination av mycket omfattande kirurgi och cellgiftsbehandling. 2015 gjordes en studie som påstod att USÖ hade Sveriges sämsta resultat i behandlingen av denna patientgrupp. Denna studie – vilken aldrig publicerades och där grunddata inte kunde granskas – ledde till en centralisering av dessa patienter till Akademiska sjukhuset i Uppsala med möjlighet till HIPEC behandling, som är en omfattande kirurgisk behandling av samma slag som erbjudits på USÖ men med det tillägget att cellgiftsbehandlingen ges direkt i bukhålan innan operationen avslutats.

Orsaken var främst ekonomiska och ett missnöje hos dåvarande sjukhusledning med utgången av en regionsupphandling, som hotade att minska verksamhetens omfattande regionintäkter

Neddragningarna inom kvinnocancer vården började tidigare. Gynonkologiska kliniken på USÖ lades ner 2011 och slogs samman med den Allmänonkologiska kliniken. Detta efter 35 år som egen självständig klinik, då en av de främsta i landet både vad gäller kliniska resultat, vårdkvalitet och arbetsmiljö. Orsaken var främst ekonomiska och ett missnöje hos dåvarande sjukhusledning med utgången av en regionsupphandling, som hotade att minska verksamhetens omfattande regionintäkter.

Fram till 2010 var Gynonkologiska kliniken den klinik på USÖ som i förhållande till sin budget genererade de största regionintäkterna till Region Örebro län. Detta, liksom det faktum att kliniken i upprepade vårdkvalitetenkäter besvarade av såväl patienter som personal uppvisat bland de bästa resultaten på hela sjukhuset, var plötsligt bortglömt och något som det inte fanns anledning att ta någon hänsyn till. Detta innebar en allvarlig nedprioritering av en viktig del av kvinnosjukvården på USÖ.

Vi blev ytterst förvånade över studien som visade på dåliga resultat när många patienter levde ett bra liv lång tid efter behandlingen så vi inblandade läkare ifrågasatte studien. Av den anledningen har de 110 patienter som behandlats vid USÖ under den aktuella tidsperioden gåtts igenom noggrant. Det visar sig att de opererade av stadium III och IV äggstockscancer, där vi kunnat ta bort all synlig cancerväv, har en 5 års överlevnad på 60 procent.

Vi har studerat de svåraste formerna, stadium III och IV i vår publicerade studie och funnit att resultaten i flera avseenden är bättre än andra internationella centra har uppvisat.

De patienter som inte varit möjliga att operera med full radikalitet (vanligaste skälet till det var omfattande cancerväxt på tunntarmen) har vi i hög utsträckning opererat med tumörreducerande operation och cellgift, de har på det sättet fått en lång överlevnad trots att det har varit patienter med svåra cancertillstånd. Skillnaden mellan stadierna är, att i stadium I växer det cancer i en äggstock, stadium II i båda, stadium III även i bukhålan och i stadium IV har den spridit sig ytterligare till andra organ. Det världsledande centret avseende resultat vid den här formen av behandling är Universitetssjukhuset i Essen Tyskland där Du Bois beskriver bra resultat efter den här typen av behandling. Vi har studerat de svåraste formerna, stadium III och IV i vår publicerade studie och funnit att resultaten i flera avseenden är bättre än andra internationella centra har uppvisat.

Region Örebro län har under den angivna tidsperioden inom området kirurgi satsat på flera prestigefyllda patientgrupper. Givetvis tycker jag och mina medarbetare att det är fantastiskt bra att vi har utvecklat annan vård i Region Örebro län men mycket i den här verksamheten är både kostnadskrävande och operativt resurskrävande så det känns inte bra att lägga ner en världsledande verksamhet som behandlingen av kvinnor med avancerad ovarialcancer för att satsa på vårdformer som främst riktar sig till manliga patientgrupper.

Flera tveksamma utredningar och registerstudier har förekommit sista åren i svensk sjukvård och lett till ogrundade och ifrågasatta centraliseringar av sjukvården.

I dag finns också tveksamheter kring HIPEC behandlingen, vilken sannolikt var orsaken till att verksamheten flyttades från USÖ till Akademiska sjukhuset. Trots att behandlingen finns på ett stort antal sjukhus i många länder, så finns få publicerade resultat och de som är publicerade visar tveksamma effekter. HIPEC behandling får betraktas som ren experimentalkirurgi och bör utredas ytterligare.

Flera tveksamma utredningar och registerstudier har förekommit sista åren i svensk sjukvård och lett till ogrundade och ifrågasatta centraliseringar av sjukvården. Från flera håll i Sverige har det rapporterats om rena beställningsjobb från politiskt håll för att berättiga centraliseringarna.

I sjukvården har vi ett system med Avvikelserapportering, där vi uppmanas av arbetsgivaren att rapportera om vi anser att en kollega felbedömt, felbehandlat eller om någon i en annan personalkategori gjort fel i vården, även om vi hittar systemfel i sjukvården uppmanas vi att anmäla det till klinikledningen som beslutar om händelseanalys där avvikelserapporten analyseras och lämpliga åtgärder vidtas. Syftet med detta system är att lära av misstagen och förbättra vårdkvaliteten.

Har den här verksamheten lagts ner för att bereda plats för en mer prestigefylld och mansdominerad vård?

Den här texten är en Avikelserapportering avseende vårdbeslut i Region Örebro län, inte skriven till klinikledningen som brukligt är utan skriven till Örebro läns invånare och Nerikes Allehandas samt radio Örebros granskande journalister. Händelseanalysen anser jag bäst utförs av granskande journalister då politisk ledning, sjukhusledning och beslutsfattande klinikledningar har ansvar i den här frågan.

De svar som bör förväntas av denna Händelseanalys är:

Vilket kvalitetsregister användes för att konstatera att USÖ hade Sveriges sämsta resultat vad det gäller överlevnad efter äggstockscancer? Vad var täckningsgraden i detta register? Vem hade registrerat patienterna? Vem hade beordrat registerstudien? Vem utförde registerstudien?

Varför lades gynonkologiska kliniken ner? Hur kunde en ovarialcancerbehandling i yppersta världsklass flyttas från USÖ till Akademiska sjukhuset i Uppsala?

Vilka politiker och partier, vilka i sjukhusledning och vilka i klinikledningarna bär ansvaret för besluten? Vilka grunder togs besluten på? Har den här verksamheten lagts ner för att bereda plats för en mer prestigefylld och mansdominerad vård?

Kjell Jansson

docent vid Örebro Universitet, överläkare och ackrediterad kolorektalkirurg vid Universitetssjukhuset Örebro

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel