Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vardagsrummet

Vardagsrummet är ett alldeles utmärkt namn på den lilla krogen på Väster. Jag sitter kvar en lång stund efter maten och njuter av lugnet.

Däremot behöver köket kämpa på med maten. Vardagsrummet ligger en bit bort från centrum, på Ekersgatan, bland andra små, men roliga verksamheter. Mitt emot ligger en tatueringsstudio och bredvid en skidaffär.

Men friden är påtaglig i både kvarteren och inne på krogen. Inredningen enkel men mysig: träbord och skinnfåtöljer, inga krusiduller.Det är lätt att känna sig hemma i den dämpande miljön.

Men kanske är det också enkelheten som är krogens problem. För med ett lunchpris på 79 kronor, så långt från citykärnan, krävs det lite mer av både mat och service än vad som erbjuds.

Ena gången vi är där är dagens rätt, stekt strömming, slut redan tjugo över tolv. Nästa gång är det två personer som vill ha kalkonen från den fasta menyn, men det finns bara till en person visar det sig efter en stund.

Personalen är trevlig, med mjuka röster som förstärker det familjära intrycket. Men lite slarvig. Trots att vi ber om mer bröd till salladsbordet kommer det inget, och ena dagen kommer de pyttesmå sockerkaksbitarna till kaffet fram först när vi är på väg därifrån.

Menyn innehåller en dagens och så en fast meny att välja mellan: pastarätter, bakad potatis, lite wok, inget som sticker ut.

Samma sak med smaken. Det tar en stund innan man kommer på varifrån man känner igen den, innan det står fullständigt klart: det smakar skolbespisningsmat. Min orientaliska gryta smakar ordinärt, men har mycket liten orientalisk smak. Pastan och den wokade kycklingen ser ut som en sörja på tallriken, färglöst och trist.

Kycklingwoken har dock bättre smak är utseende och är smakfullt kryddad, med koriander, vitlök och chili. Men både kyckling-, morots-, och lökbitarna är för stora.

När det gäller salladsbordet är det pliktskyldigt men trist: sallad i lite för stora bitar, tomat, gurka, majs och burkananas. Rivna morötter i vinägrett och en sorts dressing.

Men trots att det bara finns vanligt kaffe och sockerkakan inte ens står framme när jag har ätit klart, tar jag påtår och sitter kvar en stund extra. Tjuvlyssnar lite på dem vid bordet brevid, lutar mig tillbaka i skinnstolen. Den andra gången finns det radiokaka till kaffet, och den får med beröm godkänt.