Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vildsvin problem för markägarna

De senaste två åren har antalet vildsvin kraftigt ökat i Tiveden. Det ställer till problem för markägarna.

Annons
Drabbade markägare. Lisbet Karlsson och Christer Jakobsson har fått sina marker uppbökade av vildsvin. Foto: Katarina Hanslep

Tiveden. Lisbet Karlsson bor i byn Hägghemmet och har gärden utanför sitt hus. De är helt förändrade. På senaste tiden har ett gärde som tidigare var vall, bökats upp av vildsvinen till en knölig åker.

– Så här har det aldrig varit förut, säger Lisbet.

De första vildsvinsskadorna på hennes marker uppstod förra våren berättar hon.

– Men det var aldrig så här mycket. Nu kan vi inte använda gärdena till vall längre.

Ett gärde som är nysått har hon stängslat med elstängsel, och det är fortfarande intakt, men vildsvinen är alldeles runt knuten.

– Man ser dem aldrig. De är ute på tider som jag sällan är ute. Jag har bara sett dem en gång, klockan sex på morgonen när jag var ute och hämtade tidningen.

Grannen Christer Jakobsson har samma problem.

– Vildsvinen är inte rädda för någonting, titta hur det ser ut här, säger han och visar där stora kokor vänts upp och ned.

Sin egen gräsmatta har han skyddat med elstängsel, men han visar exempel på kringliggande hus där vildsvinen varit inne vid husen och bökat.

– Och de blir bara fler och fler. De första kom hit för kanske två år sedan, säger Christer.

Janne Andersson är lantbrukare i närliggande gården Stora Hägghemmet och arrenderar mark.

– Det här kommer att förändra landskapet betydligt inom en snar framtid, säger han. Vi har krav från länsstyrelsen på oss att vi ska hålla markerna öppna, men vi kan inte ha några betesdjur här på sommaren, för det finns inget att beta efter grisarnas framfart. Vi kan inte heller ha djur på vintern, för vi ha ingen mat till dem.

Något stöd eller ersättning från myndigheterna får inte markägarna eller lantbrukarna. Ansvaret att hålla stammen nere ligger hos den som har jakträtt. Markägarna själva ansvarar för att sätta upp elstängsel.

– Det blir kostsamt, eftersom många av de mindre åkrarna inte ligger på samma ställe. Stängslen måste vara låga, vilket gör att de lätt rasar. Man måste agera vaktmästare som går runt och kontrollerar stängslen dagligen. För så fort ett har rasat så får går grisen som den vill, säger Janne.

– Det är inte heller att stängsla varenda åkerlapp, säger Lisbet.

– Och ska stängslet drivas med batteri blir det lätt kortslutning när vegetationen blir högre runt omkring.

– Vi vet inte vad vi ska göra. Kanske om jaktlagen fick skjuta lite fler vildsvin. Eller ännu bättre, om det kunde bli förbjudet att mata vildsvin på vintern, säger de.

Annons