Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ola Sandström

Annons

VISA. I tio års tid har Ola Sandström arbetat med att tonsätta dikter av Tomas Tranströmer. Allt började egentligen med att de båda möttes på Mälardalens högskola 2002. Ola som var student där framförde då sina två första tonsättningar av Tranströmers dikter.

Gensvaret från poeten och hans hustru Monica gjorde att han inspirerades att fortsätta. Sedan dess har det blivit några nya tonsättningar varje år, tills det fanns material till ett helt album. Och just när han skulle gå in i studion för att spela in det meddelades att Tranströmer hade fått Nobelpriset. Snacka om tajming!

Ola Sandström är från Västerås, där ju Tranströmer också bodde under en stor del av sitt liv. Sedan 2003 är Ola bosatt och verksam som vissångare i Stockholm.

Skivan innehåller 17 tonsatta dikter. Tranströmers koncentrerade stil gör att de flesta visorna är korta, mellan en och två minuter långa.

Flera av Tranströmers mest kända och älskade dikter finns med, som ”Allegro”, ”Madrigal” och ”Romanska bågar”. Sandström har beskrivit hur han improviserat fram visorna, låtit ackord och melodik anpassa sig efter texten.

Det jag gillar mest är att han lämnar mycket luft mellan stroferna, så att man hinner ta in och smälta Tranströmers mångbottnade formuleringar. Mellanrummen fylls med eminent gitarrspel.

Gitarren är Ola Sandströms huvudinstrument. Det märks. Han trakterar den med god teknik och känslig hand.

Rösten är mjuk och naturlig, dock inte utan karaktär. Stilarna varierar från schubertska tongångar över blues och bluegrass till lättlyssnad vispop. Variationsrikt och värmande för själen i vintermörkret.

Mer läsning

Annons