Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Örebro län | 30 nov

Häng med till NOVEMBER 1969 ► Lyssna på topplåtarna ►NA skrev om monsterstormen

De tre vännerna ”Håkan Pop" Pettersson, Hans Gustafsson och Ruben Hansson ger NA-läsarna varje månad en musikalisk resa tillbaka i tiden.

Den 3 november 1969 skrev NA om den hårda storm som dragit fram över Sverige. Tre dödsoffer rapporterades ute i landet, men från Örebro län handlade det endast om lindriga personskador. De materiella skadorna blev dock omfattande. I Örebro blåste till exempel taken av från två höghus på Majorsgatan samt Rostaskolan, och samma sak i Karlskoga där ett tak på lasarettet blev av med taket. I Varbergaområdet i Örebro rasade en hel tegelvägg, och det blev en orolig stund medan räddningstjänsten letade igenom tegelhögen. Tack och lov hittades ingen människa under bråten.

Den 4 november fortsatte rapporteringen efter den hårda stormen. Hårdast fram hade den drabbat Bergslagen och östra Svealand, och det kunde rapporteras att den starka vinden fällt skog för mellan ett och två års normal avverkning! På Domänverket uppskattade man att cirka 1,2 miljoner kubikmeter skog fallit, och nu pågick omläggning av de planerade avverkningsarbetena, för att i stället ta hand om det stormfällda virket. Samtidigt pågick arbetet med att få igång el och telefon på många håll i länet.

"Han vill arbeta bland barn: Är han löjlig för det?" Jo, så lydde faktiskt en av NA:s rubriker den 11 november 1969. I en intervju berättade 18-årige gymnasieeleven örebroaren Hans Göran Eriksson om sin praktik på barnhemmet i Adolfsberg, och om den allmänna förvåning han mött efter sin önskan att läsa till förskollärare: "Mina bästa vänner förstår mig. Mina föräldrar tycker det är roligt att jag får syssla med det jag verkligen vill, men bekanta och klasskompisar tycker att det verkar vansinnigt. Dom tycker jag är löjlig."

"NA-guldet till Leffe". Så stod det i NA den 12 november 1969. NA-guldet var NA:s eget pris som varje år delades ut till en framstående idrottsprofil i länet, och Leffe hette Eriksson i efternamn, och var framgångsrik fotbollsspelare i ÖSK. Guldplaketten hade delats ut av NA varje år sedan 1935, och detta år var det sista under denna benämning. Från 1970 bytte nämligen guldplaketten namn till "Årets guldklocka", vilket kanske låter mer bekant. En koll bakåt visar tidigare bragdmän – ja, för av alla de prisade var alla just män. Alla utom friidrottaren Monica Lidholt som blivit tilldelad NA-plaketten 1964. Bland övriga namn hittas 1946 gymnasten Helmut Röhnisch, 1955 bandyspelaren Olle Sääw, och 1957 fotbollsspelaren Orvar Bergmark. "Årets guldklocka" är en NA-tradition som rullar vidare, och just nu klurar juryn på 2019 års idrottsprofil.

Den 14 november 1969 grävdes det på NA:s första sida. En sprillans ny kyrka var på gång vid Glomman i Adolfsberg, och NA förevigade det obligatoriska första spadtaget. I ena spaden höll Yngve Junel, kyrkoherde i Nikolai församling. Vid sin sida hade han Carl-Erik Ekström och Paul Bergqvist som representerade Adolfsberg samt byggnadskommittén. Den beräknade kostnaden för Adolfsbergs kyrka var en miljoner kronor, och en del kritik hade riktats mot dess utseende. "Som en massiv klump", tyckte kritikerna – men Adolfsbergsborna var glada. I 40 år hade man önskat sig en kyrka.

Den 15 november 1969 handlade det om Lasse Lönndahl, som varit på visit i Örebro. NA-journalisten Carl Hammarén fick sig en pratstund med den folkkäre artisten, som berättade hur han upplevde sig ha nått sin framgång utan större ansträngning. Skribenten var dock skeptisk: "Egentligen lyckas han just för att han anstränger sig", funderade Hammarén. Lasse Lönndahl konstaterade att det inte var pengar som sporrade honom utan nåt annat: "Jag vill gärna ge människor någonting. Och vad jag tror att jag kan göra är att ge människor glädje. Kan jag det blir jag själv mycket, mycket glad."

Den 19 november 1964 berättade NA om ett spännande besök på Vinön. Det var tv-profilen Lars Orup som var på plats för att spela in ett kommande program om skolan på Vinön. Med sina fyra elever kvalade skolan in som Sveriges minsta. "Visst kan 'dystre' Lars Orup skratta", skrev NA – och syftade då på hans normalt mer allvarliga uppsyn i tv-rutan. Men den här dagen busades och lektes det på skolgården, och NA fick också veta att Lars Orup hade koppling till länet. "Han berättade att han är född i Lindesberg och att han efter studentexamen på Karro började skriva för Bergslagsposten."

"Eyravallen får plastmatta?" Den frågan handlade det om i NA den 21 november 1969. "MInst fem år klarar sig en plastmatta", berättade intendent Gunnar Gunnarsson som också framhöll fördelen med att under dessa år ha en helt underhållsfri matta. I USA hade man använt syntetiskt material i stället för gräsmattor på idrottsanläggningar sedan 1967, och i samband med en stor ombyggnad av Eyravallen reste en delegation över Atlanten för att kolla läget.

Den 22 november 1969 presenterades årets Luciakandidater. "Den fräscha flickbuketten här ovan", skrev NA – och man kan väl konstatera att det tack och lov hänt en hel del i sättet att uttrycka sig sedan dess. De tio kandidaterna hade inte ens några namn, utan deltog enbart med utseendet. Det var inte alltid bättre förr.

Den 24 november 1969 följde fortsättningen om det världsberömda tvillingparet Claes och Elisabeth Petersson i Vägstorp utanför Mjölby. Anledningen till uppståndelsen ett år tidigare var själva leveransen av de båda tvåäggstvillingarna. De föddes nämligen med sju veckors mellanrum! Den 1 november 1968, tre månader för tidigt, föddes lilla Elisabeth som vägde 970 gram. Den 20 november föddes sen tvillingbrorsan Claes, som vägde 2 150 gram. Mamma Maj-Britt kunde berätta att att allt gått bra, och att hennes tvillingar mådde utmärkt.

Känner du igen den här lille killen? Den 26 november 1969 var han fortfarande okänd för de flesta i Sverige, men snart skulle den saken förändras. 11-årige James Dickson hade nämligen en av huvudrollerna i den kommande adventskalendern "Herkules Jonssons storverk". Bakom manus och regi stod Tage Danielsson, som själv medverkade – och tv-kalendern blev snabbt populär bland de yngsta.

November 1969 avslutades som den började: Med stormen som svepte in över landet i början av månaden. Den 28 november skrev NA om invånarna i Farbrorstorp – en liten by i västra Närke, som blev helt mörklagd och telefonlös i samband med stormen. "Man blir orolig om inte maken kommer hem i vanlig tid, framför allt som man tänker på att han inte kan nå en på telefon." Det berättade Gunborg Ek, som skötte om hem och dottern Irene medan maken Anders jobbade.

Plus

Tillgång till allt innehåll på våra nyhetssajter & nyhetsappar!

119kr per månad. Ingen bindningstid. Säg upp enkelt online!

119 krper månad

Allt plusinnehåll på alla sajter
Allt plusinnehåll i vår nyhetsapp
Ingen bindningstid
Avsluta själv online när du vill

Köp Plus

eller

Logga in

Har du papperstidningen men
saknar inloggning?
Skaffa inloggningsuppgifter här

Häng med till NOVEMBER 1969 ► Lyssna på topplåtarna ►NA skrev om monsterstormen

Plus

Logga in

Hur sannolikt är det att du vill rekommendera na.se till en vän?

Vad tycker du om na.se?

Tack för din kommentar!