Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Barnen behöver Bup

Annons
Barnens bästa. Bup behövs för att barn med funktionshinder ska få de bästa förutsättningarna, skriver skolledare. (Barnen på bilden har ingen koppling till artikeln).arkivbild: Erik G Svensson/scanpix

Rektors främsta uppgift är att organisera skolan så att alla elever har goda förutsättningar att nå målen. Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättning, kräver extra stor omsorg i planeringen eftersom de har så lätt att bli ofokuserade och kräver så mycket struktur och framförhållning för att må bra.

Tiden från det förälder eller pedagog misstänker en neuropsykiatrisk diagnos till det att diagnosen är satt och ev medicinering fungerar, är ofta turbulent, för barnet, familjen och skolan. När barnen mår som sämst och ständigt hamnar i bråk riskerar de att få mentala ärr för livet. Därför är det extra viktigt att vårdkedjan är kompetent och effektiv och att fungerande rutiner finns för samarbete mellan psykiatrin, skolan och socialtjänsten.

Många är vi rektorer som har frustrerats över att det kan ta så lång tid till det att barnet fått hjälp. Den ofta långt mer än ett års långa processen på skolan innan de kartläggningar är gjorda som gör att remissen till BUP kan ske, har då gjort att barnet inte kan tillgodogöra sig kunskapsinhämtning i paritet med sin förmåga och sedan har oändligt mycket att ta igen.

Det har inneburit stora påfrestningar för barnet, dess föräldrar, syskon, klasskamrater och lärare.

För att få tillstånd en rättssäker och effektiv process kring barnens utredningar, har i Örebro, sammansatt av kommun, landsting och socialtjänst under 2011-2012 mötts, och tillsammans resonerat och sett över riktlinjerna för utredning, behandling och samarbete mellan skola socialtjänst och Bup. Rutinerna har nu anpassats till dagens behov. Fokus har varit att de som har bästa kompetensen, ska göra bedömningen.

”Alla barn och ungdomar (0-18 år) som är i behov av särskilt stöd har rätt att får sina behov av stöd, vård och behandling utredda och tillgodosedda. Detta ska ske så skyndsamt som möjligt.

Flera olika verksamheter med olika ansvar och uppdrag har en roll i detta och för fungerande samverkan måste alla parter ta sitt fulla ansvar och kan inte hänskjuta ansvar till någon annan aktör.” Citat ut förslaget till riktlinjer.

Trots att vi i skolan, ständigt arbetar med att få tillstånd miljöer, rutiner och inlärningssituationer som är bra för barnen, så behövs utredningarna. Vi vuxna runt barnen behöver många ”verktyg”.

För att barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning långsiktigt ska må bra, så behöver alla inblandade jobba som i ett nätverk. I nätverket bör vårdnadshavare, lärare och fritidspedagog ingå tillsammans med specialpedagog och Bup-sköterska. I takt med att förändringar sker inom familjen, skolan, fritidshemmet, maten eller medicineringen, så behöver nätverket ses, så att alla får samma bild av situationen. Därefter, kan alla tillsammans med eleven gå mot nästa mål.

Lågt räknat har cirka tre procent av barnen i länet i årskurs 1-9 ADHD eller närbesläktade diagnoser. Det innebär cirka 800 barn. Dessa barn, deras föräldrar och skolor behöver ett Bup med tillräckliga resurser för att kunna jobba i nätverk nära barnen. Det är dessa barn som, om de får klara skolan med självkänslan i behåll är våra framtida entreprenörer!

Styrelsen för Sveriges Skolledarförbund kan därför inte nog betona vikten av dessa tidiga insatser, som ett Bup med tillräckliga resurser utgör.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons