Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Folk med udda arbetstider missgynnas

Annons

I den nya skollagens kapitel åtta paragraf fem står att barn ska erbjudas förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas arbete eller studier. Men i paragraf tre läser man att förskola inte behöver erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger.

Två tredjedelar arbetar dagtid i 5-2:systemet (arbete måndag – fredag, ledig lördag – söndag). Barnomsorg och kollektivtrafik är exempel på med skattemedel kraftigt subventionerade tjänster som är skräddarsydda för 5-2:arna. Däremot inte för den tredjedel som arbetar på udda tider.

År 2010 erbjöd 118 kommuner barnomsorg på udda tider enligt Skolverkets hemsida. 172 kommuner saknade helt sådan omsorg. Av 450 000 barn i förskolan hade mindre än en procent (4 000) omsorg på udda tider.

När den nya skollagen diskuterades i riksdagen tyckte utbildningsministern att det skulle bli för kostsamt att ge en allmän rätt till barnomsorg på udda tider. Javisst, barnomsorg kostar. Enligt Skolverket var totalkostnaden för en förskoleplats 119 800 kronor år 2010. Avgiften var åtta procent (9 600 kronor). Skattesubventionen var alltså 110 200 kronor. Med 225 arbetsdagar blir det cirka 500 kronor per dag. Med barnomsorgsplatsen följer alltså en bonus på drygt 100 000 kronor per år.

Men det finns en annan lag som har med saken att göra och det är kommunallagen. Den är i motsats till skollagen inte motsägelsefull. Kapitel två, paragraf två: ”Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat”.

Att ge både barnomsorgsplats och 100 000 kronor per år endast till de som arbetar dagtid i 5-2:systemet är ingen likabehandling och det finns absolut inga sakliga skäl att behandla människor olika beroende på vilka arbetstider man har.

Om man på grund av sina arbetstider inte får den barnomsorg som man behöver så kan man stämma kommunen för brott mot kommunallagen.

Drabbas man dessutom av ökade levnadsomkostnader så kan man i deklarationen yrka avdrag för dessa. Om många gör det så kan det bli ändring på det systemfel och den orättvisa som innebär att den tredjedel som arbetar på udda tider diskrimineras rejält.

Sune NygrenLindesberg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons