Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kraftigt minskade insatser

Annons
Ändrad lagtolkning. Sedan fusk uppdagats med personlig assistans har insatserna minskats, skriver Lena Hallengren och Lennart Axelsson (S). Arkivbild: Björn Larsson-Ask/Scanpix

Att vara utlämnad åt andra och aldrig känna att man har kontroll över sitt liv var länge vardagen för många människor med funktionsnedsättningar. Det är utifrån detta som LSS (lagen om stöd och service) tillkom på 1990-talet. Det fanns hjälp och stödinsatser även före LSS men det skiftade mycket och var ofta inte på individens villkor. Rätten till personlig assistans har inneburit en enorm förbättring av levnadsvillkoren för människor med funktionsnedsättning. För många har det varit livsavgörande och inneburit skillnaden mellan ett passivt och ett aktivt liv. Assistansreformen är en av vår tids absolut viktigaste socialpolitiska reformer. Alla människor måste ha makten över sitt liv och ges möjlighet att delta fullt ut i samhällslivet.

Under senare tid har det stormat rejält kring assistansen. Rubriker om fusk har väckt förstämning. Har samhällets prövning av rätten till assistans haft så stora brister att en liten grupp personer och företag kunnat lura systemet? Polisen har utrett ett antal fall och flera personer har fällts i domstol. I mars 2011 tillsattes en utredning om att komma åt fusk med assistans. Utredningen har i år lagt fram förslag om åtgärder. Vi stöder givetvis förslag som åtgärdar fusk och felanvändning av skattemedel. Vi tror inte fusket är omfattande men allt fusk är en stöld från skattebetalarna och ett hot mot alla de som behöver assistansen för att kunna leva i samhället på lika villkor.

Det kommer också andra signaler som väckt förstämning och oro. Assistansberättigade personer har vittnat om att de vid Försäkringskassans omprövningar av sina behov fått kraftigt minskad assistans. Försäkringskassan hänvisar till prejudikat i Regeringsrätten. Detta har lett till en förändrad bedömning hos Försäkringskassan som innebär att enbart så kallade integritetskänsliga delar av grundläggande behov räknas som grund för att få assistansersättning. Det som påverkas är bland annat de tre grundläggande behoven, måltider, av och påklädning och personlig hygien. På dessa områden ska det göras en subjektiv bedömning av om behoven är integritetskänsliga eller inte beroende på vilken sorts hjälp de behöver. Regeringen uppmärksammades på frågan av riksdagen redan 2009 men ingenting har i sak gjorts från regeringens sida. En del statistik har tagits fram men inte några analyser. Många oklarheter kvarstår. Hur många är det som vid omprövningar får sina behov kraftigt minskade till följd av det nya sättet att tolka lagstiftningen? Vad beror minskningarna på i de enskilda fallen och hur det har gått för dem som fått sina insatser kraftigt minskade?

Riksdagen bör därför ge Försäkringskassan ett snabbuppdrag att ta fram dessa fakta, inte bara en sifferstatistik över hur många som fått minskad assistans. Då går det att ta ställning till hur vi behöver agera och om och hur lagen i så fall behöver förtydligas eller ändras. En sådan genomgång av läget brådskar och behöver ligga på socialutskottets bord när riksdagen öppnar i höst. Regeringens passiva inställning håller inte. Ansvarigt statsråd Maria Larsson (KD) måste börja engagera sig och ta ansvar för assistansreformen. Det handlar om enskilda människor och deras levnadsvillkor, inte om statistik!

Lena Hallengren Vice ordförande i Socialutskottet (S)

Lennart Axelsson Riksdagsledamot Örebro län och ledamot i Socialutskottet (S)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons