Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tillhör en förgången tid

Annons

Frågan om burkan och niqaben är kanske ett större välfärdsproblem än vi kan se i dag. Det är någonting som smugit sig på oss och som lamslår den delen av välfärdsarbetet som gäller kvinnorna i muslimska länder.

För 50 år sedan hade ingen i Sverige hört talas om burka och niqab, och inte många kvinnor i Mellanöstern bar slöja. Inte ens i Afghanistan.

På 50-talet hade jag en muslimsk vän, från Turkiet. Hon var väldigt stolt över att slöjan var förbjuden där.

Vi tror att det handlar om fritt val, att kvinnor måste få klä sig som de vill. Muslimska kvinnor hos oss skyler sig väl för att markera, att de inte hör hemma här, och inte heller vill göra det.

Men i länderna där det är på riktigt, där kvinnorna mer eller mindre saknar mänskliga rättigheter, och kan bli stenade till döds om de bryter mot sharialagarna, har det ingenting med frihet att göra.

Då måste vi se upp. För varje år som går begränsas kvinnors frihet. I hela världen. Det är inte många som bär heltäckande slöja i Sverige, säger man, och då är det inget problem. Men det blir ju fler och fler, från att inte ha varit några alls.

Det är väl också ett hälsoproblem. Att aldrig få sol på kroppen och hela tiden andas in sin egen utandningsluft, kan inte vara bra.

Det här bruket, att täcka hår och ansikte, kommer från tiderna när man vandrade i öknen och måste skydda sig mot solen och sandstormarna. Det är ju inte aktuellt hos oss i dag.

Nora

Monica Törnqvist

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons