Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fallet med Saras heder

Annons

Sara har fått sin heder återupprättad. Efter över sex års kamp har domstolen gett henne rätt. Den behandling som hennes förre chef utsatte henne för var mobbning.

Röda korset är inte vilken arbetsgivare som helst. På organisationens hemsida för Örebroavdelningen kan man läsa om verksamheten.

Det talas bland annat om att ”ge hjälp och stöd till människor när de behöver det, eftersom vi alla vid olika tillfällen i livet är mer sårbara än annars och riskerar att hamna i en svår situation”.

Formuleringen vittnar om att denna organisation verkligen bryr sig om människor som individer.

Sara fick under sin tid som anställd uppleva något helt annat än detta godhetens budskap. I stället för uppmuntran och stöd i sitt arbete för att hjälpa andra fick hon av sin chef veta att allt hon gjorde var fel. Hon hånades och skälldes ut inför andra.

Förvaltningsdomstolen har nu gett henne rätt. Saras psykiska ohälsa är en arbetsskada och hon tilldöms livränta. Domstolen gör en helt annan bedömning än Försäkringskassan. Sara menar att det var möjligheten att muntligt få tala för sin sak i domstolen som var avgörande för hennes del.

Domstolens utslag visar på svagheten i Försäkringskassans sätt att fatta beslut. Här är det papper, papper och åter papper som ligger till grund för besluten. Så är reglerna och förutsättningarna. Domstolens ledamöter möter människorna direkt och har en helt annan möjlighet att bedöma vilken part som är mest trovärdig.

Vi måste trots allt lära oss att leva med Försäkringskassans trubbighet. Om varje ärende krävde personliga möten skulle byråkratin svälla och handläggningstiderna dra ut i oändligheten. Domstolen blir rättssäkerhetens utpost för den enskilda människan.

Röda korsets goda namn har fläckats ännu en gång. Skandalen med topptjänstemannen som förskingrade miljonbelopp är trots allt lättare att fördra. Det är svårt att skydda sig mot bedragare. I Sara-fallet vill den dåvarande Örebroordförande inte ta på sig något ansvar för vad som skett, utan hävdar bestämt att allt gått rätt till.

Det visar på en häpnadsväckande arrogans. Sådana medarbetare skadar Röda korsets goda rykte mer än bedragare med svada och dyr kostym.

Mer läsning

Annons