Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur hemligt var det?

Annons

Återigen publicerar WikiLeaks en serie ”hemliga” dokument. Men hur hemliga är de egentligen? Enligt den brittiska tidningen The Guardian har tre miljoner statsanställda och soldater tillgång till det material som WikiLeaks publicerat.

Dokumenten var visserligen inte avsedda för publicering. Men inga av dokumenten är klassificerade som ”topphemliga”. Och det är inte direkt någon journalistisk bragd att publicera material som miljontals människor har tillgång till.

Attackerna mot USA den 11 september 2001 kunde äga rum eftersom myndigheter inte bytte information med varandra. Det är den enkla förklaringen till att antalet personer som får tillgång till den här typen av material har vidgats.

Att Saudiarabien helst ville att USA skulle bomba Iran är i och för sig intressant. Men det skapar ingen ny världsbild. Vi visste att den kungliga regimen i Saudiarabien hyser en djup misstänksamhet mot regimen i Iran.

Mycket av innehållet är kuriosa, snarare än sensationella nyheter.

Att Libyens ledare Khadaffi vill ha med sig en ”välsvarvad” sjuksköterska från Ukraina på sina resor. Att Zimbabwes president Mugabe är en skicklig taktiker samtidigt som han struntar högaktningsfullt i hur hans undersåtar har det. Att Sloveniens regering erbjöds ett möte med president Obama, om landet tog emot en av fångarna på Guantánamo, är inte ens anmärkningsvärt.

Amerikanska diplomater anser att donatorer i Saudiarabien hör till de viktigaste finansiärerna av terroristnätverket al-Qaida. Inte heller detta är någon sensation. Jan Guillou diskuterar till exempel just detta i sin roman ”Men inte om det gäller din dotter”.

Men visst är det politiskt intressant att få USA:s dilemma bekräftat.

Å ena sidan har kampen mot terrorism fortfarande högsta prioritet. Å andra sidan är Saudiarabien en nära allierad till USA. Så sent som i oktober fick Saudiarabien klartecken att köpa vapen för 400 miljarder kronor från USA. Oro för Irans upprustning och kärnvapenprogram är en orsak till att USA säger ja. Fast det sitter nog inte i vägen att ordern beräknas ge 75 000 arbetstillfällen i USA.

Om det är klokt att ge ett så omfattande vapenstöd till en av Mellanösterns hårdaste diktaturer är en annan sak.

Mer läsning

Annons