Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sunt att visa skepsis

Annons

Än en gång ifrågasätts trovärdigheten för FN:s klimatpanel, IPCC. Den här gången handlar det inte om vårdslös hantering av vetenskapliga data, utan om att panelen låtit sig styras av den synnerligen partiska organisationen Greenpeace.

Det har visat sig att huvudscenariot i rapporten om förnyelsebar energi, som publicerades i sin helhet förra veckan, är nästan identiskt i sina slutsatser med den studie som Greenpeace presenterade förra året. Både den studien och panelens rapport är skrivna av samma författare – Greenpeace kampanjchef för förnyelsebar energi.

Det här är naturligtvis graverande för klimatpanelens trovärdighet. Den bild som Greenpeace målade upp var bara en, och den mest extrema, av totalt 164 olika scenarier. Hur IPCC kunde få detta extrema fall att bli huvudscenario må kanske den kommande debatten ge svar på.

Det inträffade väcker emellertid frågan vad allmänheten egentligen kan lita på. Vad är partiskt och vad är opartiskt? Det gäller överallt och inte minst i Sverige.

Varje vecka presenteras en rad utredningar, undersökningar och rapporter. De har oftast tagits fram av organisationer, vars huvudsakliga syfte är att ta tillvara en grupps intressen.

Resultaten som läggs fram syftar i sin tur till att påverka politikerna att fatta beslut som går dessa intressen till mötes.

Statliga utredningar då – de är väl opartiska? Absolut inte. Varje utredning som regeringen tillsätter är styrd av noga formulerade direktiv. Det innebär i praktiken att utredningen ska finna fakta som gör det önskvärda resultatet, sakligt och politiskt, tillräckligt hållbart för att kunna lägga fram en proposition till riksdagen.

En statlig utredning är inte en garanti för att alla fakta lagts fram och att frågan har belysts på ett allsidigt och opartiskt sätt.

I detta perspektiv finns det anledning för allmänheten att inta en allmänt skeptisk hållning till de resultat som utredningar och rapporter av olika slag uppges ha kommit fram till.

Det är nämligen inte en helt sann bild som visas, utan mer en bild av sanningen.

Och det finns alltid ett syfte bakom utredningarna – ett syfte som nästan aldrig redovisas.

Mer läsning

Annons