Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

 Varför mörkar LO om lönerna?

Annons
Framtiden. Ökad produktivitet i handeln medför färre jobb och mer självservice.arkivbild: Fredrik Sandberg SCANPIX

Kampen för full sysselsättning är arbetarrörelsens mest grundläggande uppgift. Orden från LO-ordförande Wanja Lundby-Wedin förvånar ingen.

I går presenterade hon den rapport som ska bli huvudnumret på LO-kongressen i maj. Den innehåller en lista med politiska insatser för att skapa fler jobb. De flesta är kända, men har här samlats till en katalog.

Det är bra att LO tar greppet. Det märkliga är att en viktig del slunkit ur den stora näven. I gårdagens presentation nämns inte det som just nu är den hetaste frågan på arbetsmarknaden – löner.

Det är inte konstigt att LO låter bli att lägga sig i den aktuella konflikten på arbetsmarknaden. Handels strejkvarsel är ett akut tillstånd och ska inte påverka de långsiktiga målen för den fackliga centralorganisationen. Däremot borde lönebildningen varit med som en nyckelfaktor för att nå målet full sysselsättning. Om LO vill behålla sin trovärdighet.

Löner spelar roll för alla i Sverige. För alla som har jobb, för alla arbetsgivare och för alla som inte har jobb. Årets lönerörelse började relativt lugnt. I industrin gjorde parterna upp om 2,6 procent i löneökningarna, den höjning som Svenskt näringsliv kallar ”märket”.

Enligt arbetsgivarna är det ”märket” som gäller för alla. Ingen ska få mer, eftersom det är den del av svensk ekonomi som konkurrerar med omvärlden som bestämmer maxgränsen för löneökningarna. Deras fackliga motparter i industrin ville ha mer, men är i sak överens om att nivån nu är den som ska gälla alla andra.

Fackförbundet Handels vill något helt annat. Deras medlemmar är lågavlönade jämfört med industrin. Handels vill knappa in på avståndet genom att begära löneökningar i lika många kronor som industrin. Det medför betydligt högre procenttal, 4,5 procent. Dessutom vill de ha en extra hundralapp i en jämställdhetspott.

Handels har sina argument. Statistiken är klar – kvinnor tjänar mindre än män. Och handeln är en kvinnodominerad bransch. Ska det finnas någon chans att nå mer jämställda löner mellan könen så måste kvinnor få högre löneökningar än män.

Visst är det så. Men det finns en baksida av denna strävan efter rättvisa. Ju högre löner, desto färre arbetstillfällen. Så har det varit inom industrin där den ökade produktiviteten lett till färre anställda producerar allt mer.

Det är svårare att öka produktiviteten inom tjänstesektorn. Men det går. Det krävs färre personal i kassan när allt fler kunder scannar sina varor själva. De stora klädkedjorna konkurrerar med priser i stället för personlig service. Högre löner leder till färre arbetstillfällen.

Det är svårt att se att Handels skulle få igenom sina krav. Motparten, Svensk Handel, har redan skrivit under ett avtal med tjänstemännen inom Unionen och Akademikerförbundet som hamnade på 2,6 procent.

Det är ännu svårare att få ihop LO:s mål att verka för full sysselsättning på lång sikt med att ställa sig bakom lönekrav som riskerar att slå ut jobb på både kort och lång sikt.

Handels uppgift som fackförbund är att se till sina medlemmars bästa och har gjort bedömningen att det är läge i år att ställa höga lönekrav och varsla om strejk. Det är dumdristigt men förklarligt utifrån ett fackförbunds synvinkel. Att LO, som vill verka från en plats höjd över enskilda konflikter, mörkar om lönernas betydelse för sysselsättningen är enbart dumt.

Mer läsning

Annons