Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Värre än nedskräpning

Annons

Sedan slutet av juli har 22 kor på Hammars säteri och på en närliggande gård dött i mjältbrand. Så sent som i fredags påträffades den sist avlidna kon. Smittskyddsinstitutet och smittskyddsläkaren i landstinget blev inkopplade på ett tidigt stadium.

Ingen människa har smittats och risken är liten att människor ska drabbas. Men då mjältbrand är en otäck sjukdom finns det all anledning att följa de rekommendationer som smittskyddsläkaren utfärdat – bland annat badförbudet i Kvismare kanal.

Mjältbrand orsakas av en bakterie, som i kontakt med syre bildar sporer. Dessa har visat sig kunna infektera i 45 år och de kan överleva i mer än 100 år. Smittan kan spridas från djur till människa, men inte från människa till människa.

Just det faktum att mjältbrandssporerna är så långlivade gör det mycket svårt att hitta smittkällan. 2008 skedde ett utbrott i Halland, men där hittades aldrig källan. Därför ska förhoppningarna om att hitta den vid det här utbrottet inte överdrivas. En tänkbar orsak kan vara att ett dött djur någon gång grävts ned på ägorna, utan att djurägaren haft en aning om att det dött av mjältbrand. I det nu aktuella fallet har rigorösa åtgärder vidtagits – allt för att inte sprida smittan.

Mjältbrandsutbrottet är speciellt och de är lyckligtvis sällsynt förekommande. Men det visar med all önskvärd tydlighet hur viktigt det är att inte bara djurkadaver, utan även andra material och ämnen tas om hand på ett korrekt sätt.

Effekterna av det som nu är miljöbrott – nedgrävning eller dumpning av kemikalier och cancerogena ämnen – är synnerligen långvariga. Det illustreras av alla gamla fabriksområden runt om i landet som är kraftigt förorenade och som nu kostar stora pengar att sanera. En kostnad som staten oftast får stå för.

Dessvärre finns det fortfarande skrupelfria och samvetslösa individer, som medvetet bryter mot miljölagstiftningen. Dagens kontrollsystem begränsar dock omfattningen av dessa brott. Men att de trots allt förekommer är anledning nog för både allmänheten och myndigheterna att vara uppmärksamma på när sådana brott kan misstänkas.

De är definitivt av allvarligare slag än den nedskräpning, som den nyligen införda lagen ska motverka.

Mer läsning

Annons