Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gav brandvärnet hjärtstartare

När Margareta Lannhard-Sjöbergs make Torbjörn avled för drygt ett år sedan, upptäckte hon att det saknades defibrillator i räddningstjänstens fordon. Hon startade en fond, och nu har brandvärnet i Hammar en hjärtstartare.

Annons
Livsviktig apparat. Margareta Lannhard- Sjöberg tog initiativ till att brandvärnet skulle få en hjärtstartare. På bilden syns även delar av räddningsstyrkan, Kjell Cedergren, Henrik Olsson och Peder Landin.

Torbjörn Sjöberg trodde i december 2009 att han fått en släng av svininfluensan.

– Han var inte så jättesjuk, och hade ingen oro över att det skulle vara något allvarligt, berättar Margareta.

Men på morgonen den 20 december försämrades tillståndet, och Margareta fick ingen kontakt med maken. Torbjörn slutade andas hemma i sängen. Ambulans larmades, och under tiden fick Margareta instruktioner från larmcentralen hur hon skulle starta hjärt- och lungräddning.

– Efter en stund ifrågasatte jag varför det inte kom någon ambulans. Då fick jag veta att det inte fanns någon ambulans inne i Askersund, därför hade de skickat ambulanser från Laxå och Motala.

Samtidigt hade larmoperatören sänt ett så kallat, i väntan på ambulanslarm, till brandvärnet i Hammar, och det var de som kom till Margaretas undsättning först.

– Det visade sig att de inte hade någon hjärtstartare, så de fick fortsätta med den vanliga hjärt- och lungräddningen, förklarar Margareta.

Efter en halvtimme anlände ambulansen från Motala, och man gjorde ett sista försök att få i gång Torbjörns hjärtverksamhet. Men hans liv gick inte att rädda.

– Om man ska rädda någon med hjärtstillestånd tillbaka till livet, så gick det ju för lång tid, menar hon.

Margareta är inte bitter, och vill inte spekulera i om maken hade kunnat räddats om inte om funnits. Däremot tycker hon att även de som valt att bo på landsbygden ska ha samma rätt till hög service när det gäller räddningsuppdrag.

Varför hade räddningstjänsten ingen hjärtstartare?, var en av alla tankar som dök upp efter makens död. Det borde vara en självklar utrustning i räddningstjänstens fordon, tycker hon.

I stället för blommor till begravningen ville hon ha penninggåvor och startade då fonden, ”Till Torbjörns minne”.

– Syftet från min sida var att brandvärnet i Hammar skulle få en hjärtstartare.

Föreningen Hammarslaget ställde upp och administrerade gåvorna som kom in.

– Vi i föreningen fattade tidigt ett beslut om att vi skulle skjuta till de medel som krävdes om inte fondpengarna räckte till en defibrillator, säger föreningens ordförande Kent Kaufeldt.

Strax före årsskiftet var allt klart. Hjärtstartaren finns nu i brandvärnets brandbil och personalen har fått utbildning i hur den ska användas.

– Det här är förstås väldigt positivt. Det känns bra och den är inte svår att använda, konstaterar brandmannen Kjell Cedergren.

Margaretas initiativ har gett det lokala brandvärnet en viktig utrustningsdetalj som kan rädda liv.

– Jag är glad att det gick på det sätt jag hade tänkt. Men samtidigt hoppas jag att ingen ska råka så illa ut att den ska behöva användas, säger hon.

Mer läsning

Annons