Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Barnen är höjdpunkten i jobbet

Vi sitter vid hennes köksbord i prästgården med utsikt över Norasjön, en stor gräsmatta och ett par äppelträd där Britta gärna tar tillvara de fallfrukter som är okej. Doften av te med äpple och kanel sprider sig i köket.

Annons
Barndop hör det roligaste inom kyrkan tycker Britta Landin, det är så livsbejakande. Här har hon just döpt Sam Stridh, sex månader, med mamma Cecilia Stridh i bakgrunden och med en dopklänning som hans mormor Sigbritt Jonsson virkat.

Just den här lördagen väntar tre barndop, två i Nora kyrka och ett i Vikers kyrka. Det är ljusa stunder för Britta. Barndop är det roligaste, det är så livsbejakande, tycker hon.

– I går höll jag i en tvåmånaders bäbis, jag får hålla i hur mycket bäbisar som helst, det är häftigt och en enorm kick i det här jobbet, berättar hon med ett stort leende.

Men i andra änden finns också betydligt tyngre och mörkare förrättningar, döden och begravningarna. Begravningarna känns som hedersuppdrag, förklarar hon, och oftast är det äldre människor.

– Det är klart att det finns begravningar där jag också blir djupt berörd och inte kan hålla tillbaka tårarna.

Som när hon begravde en gammal klasskamrat eller två av sina egna konfirmander. Det var svårt, berättar hon.

– Det var nog bland det värsta jag varit med om som präst.

En period jobbade hon också som sjukhuspräst i Lindesberg. Just då inträffade Estoniakatastrofen som drabbade många anhöriga i Lindesbergstrakten. Det blev hennes stora erfarenhet av katastrofarbete.

– Då fick jag vara väldigt mycket präst, det var rörigt, många gudstjänster, korta varsel, minnesgudstjänst utan kistor, men då insåg jag också hur viktigt det är med kroppen för anhöriga och sörjande, förklarar hon.

Samtidigt hade hon konfirmander.

– Och det var bra, för de var livet.

Men vem tröstar prästen?

– Tvåmånaders bäbisarna! säger hon utan att tveka.

En gång i månaden åker hon också till Västerås och får handledning av en annan präst och psykoterapeut som hon har förtroende för. De jobbade tillsammans under Estoniakatastrofen.

– Och ett annat sätt är att göra roliga saker på fritiden, det gäller att ha ett liv utanför kyrkan också, säger hon.

Framförallt vattengympa, boxing och dansen, bugg och foxtrott. På buggen hittade Britta dessutom kärleken på nytt efter en skilsmässa året innan. Britta lärde känna Ingemar Bergman från Järle mer och mer mellan dansvarven.

– Men det här är ju en intellektuell karl, upptäckte jag och fick upp ögonen för honom, och han blev inte rädd när jag sa att jag är präst.

Nu har de varit ett par sedan 2004, särbor, och njuter av guldkanten i tillvaron.

– Jag är intellektuell medelklass annars skulle jag ljuga om jag påstod nåt annat, vi går på teater, bio, konstutställingar, konserter.

Att ge en bild av sig själv är svårt tycker Britta. Strukturerad, gärna ordning och reda, kan vara väldigt engagerad. Effektiv, men också lat och kan ligga och läsa en bok hela dagen.

– Begravningsentreprenören brukar säga att jag är jordnära.

Britta kom som elvaåring till Nora, så det är hemma för henne. Hon känner nästan alla Norabor och vice versa.

Det kvinnoprästmotstånd som i början drabbade henne från andra präster inom kyrkan i Nora vill hon helst inte prata om. Då var det mycket skriverier och ganska jobbigt.

– Men det är överspelat nu.

Hennes egen gudstro växte fram under tonåren.

– Konfirmationen väckte frågor, sen var jag med i en kristen skolgrupp, kyrkans ungdom och en kyrklig gymnasistförening.

När hon tröttnade på småstaden och drog till Stockholm blev det kristna studentrörelsen och då började hon läsa teologi. Och 1984 prästvigdes hon i Västerås domkyrka.

– Det är en av mina starkaste upplevelser.

Britta har varit kyrkoherde i Nora i tio år. Men 7–12 oktober väntar en annan utmaning. För då ska hon åka till vänortsförsamlingen Kemble i England och hålla sin första predikan på engelska.

– Det ska bli roligt, det är jag och Ingegerd Kangert från Viker som åker, så jag får väl testa min engelska predikan på Ingegerd på vägen dit.

Mer läsning

Annons