Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fint för fisken - men blev det snyggt?

Nu är fisktrappan vid Storbron klar. Äntligen kan fisken vandra ända från Hjälmaren och upp mot Karlslundsfallen.
Men rent estetiskt: Blev det egentligen så snyggt?

Annons
Smälter in? Fisktrappan vid Storbron är klar. Den har klätts in med granit för att passa in i miljön.

Det var i vintras som man började bygga Örebros senaste, och troligtvis sista, fisktrappa. Tidigare har man byggt fisktrappor vid Slussen och Kanslibron. Tanken är att fisken ska kunna vandra uppströms längs med Svartån för att nå sina lekområden. Från kommunens håll påpekar man att det är framför allt viktigt att skapa fria vandringsleder för fiskarten asp. Den anses vara hotad, mycket eftersom den inte haft tillräckligt med lekområden.

Nåväl, fisktrappor är kanske bra för fisken men frågan är om de är speciellt snygga.

I samband med att fisktrappan vid Storbron började byggas gick Mats Nilsson, chef för Konsthallen, ut och lyfte ett varningens finger för att den inte skulle bli lika ful som den vid Kanslibron. Mats Nilsson påpekade, i en artikel på Stadsliv, att fisktrappan vid Kanslibron ser ut som ett kraftverk av bunkerkaraktär. Han menade att man borde ha byggt en mycket smidigare fisktrappa i lärkträ som man kan ta bort när den inte behövs mer. Han tyckte fisktrappan blev ett för stort ingrepp i Örebros mest känsliga och speciella miljö.

Även stadsantikvarie Eva Fransson höll med. Hon tycker att fisktrappan vid Kanslibron andas för mycket betong och framförde önskemål om att den nya fisktrappan skulle kläs in med huggen granit, allt för att smälta in i den historiska miljön så mycket som möjligt.

Det här lyssnade man på och har nu klätt in fisktrappan med granitsten.

Så kanske blev den här i alla fall lite snyggare.

Stadsliv ringde upp Mats Nilson för att höra vad han tycker om den nya fisktrappan.

Blev den bra?– Nej, jag tycker inte att den blev bra. Den blev alldeles för hög. Om man står på bron och tittar ner så ser man att facken är betydligt lägre än den yttre muren. Varför gjorde man den så?

Mats Nilsson påpekar att även den här fisktrappan blev för stor och skrymmande. Han tycker att i den känsliga slottsmiljön har man tagit till alldeles för mycket.

– Det borde gått att lösa på ett lågmäldare sätt, säger han.

Men nu är det ju i alla fall huggen granit, och inte bara betong?– Ja, det är väl hyfsat. Man har satt på granit utanpå fisktrappan, det är ju billigare än att bygga i sten direkt, Men det blir som att sätta kakel utanpå.

Han suckar lite och fortsätter:

– Men man kan ju tänka att tidens tand gör att den smälter in bättre. Det är som med soldäcket, det har ju redan mörknat och sticker inte ut lika mycket som tidigare.

Fast att fisktrappan skulle vara så bra för fisken är Mats Nilsson lite skeptisk till.

– Man borde sätta dit ett räkneverk för att se hur många fiskar som egentligen simmar upp där, funderar han.

Inte betong. Mats Nilsson, chef för Konsthallen, tycker att man inte borde bygga stora skrymmande fisktrappor runt Slottet.

Örebros fisktrappor

Fisktrapporna vid Slussen, Kanslibron och Storbron har byggs för att fiskarna ska kunna vandra uppströms till forsarna vid Karlslund. Arter som gädda, abborre och braxen använder fisktrapporna längs med Svartån.

Fisktrappan vid Kanslibron kostade två miljoner att bygga. Ungefär lika mycket kostade den vid Slussen. Fisktrappan vid Storbron blev dyrare, den kostade tre miljoner.

Mer läsning

Annons